Hjälp!

Jag var precis inne på GAS-klubbens hemsida där jag såg något hemskt, en rubrik som löd "Rippe drabbad av hjärtinfarkt". Min första tanke var "Herrgud! Det är inte sant!!". Jag läste artikeln och då blev jag genast lugnare, eftersom det tydligen inte var så farligt. Men ändå. Hjärtinfarkt... Jag är fortfarande lite skakad efter den chocken som rubriken gav mig.

Jag är faktiskt lite förvånade över hur jag reagerade. Det kändes nästan som om det var någon i min närhet som hade fått en hjärtinfarkt. Det här visar ju klart och tydligt hur mycket jag tycker om GAS, och det är rätt så mycket.

Jag är i ett litet chocktillstånd nu så jag vet inte riktigt vad jag ska skriva.

Solo

Den här dagen har varit som andra söndagar: Att man har lite små ångest över att det är måndag dan efter. Dessutom har jag redan lite ångest över ett matte-test som vi ska ha på fredag. Jag och min himla ångest! Den ska bara vara i vägen överallt, och förstör allt det roliga.

Ångesten förstörde som tur var inte glädjen över att vi ska beställa biljetter till "The Producers" som spelas på Lorensbergsteatern just nu. Jag sa typ redan i februari att jag tyckte att vi skulle gå och se den, med det blev inte av att vi beställde biljetter. Men nu, efter att den har haft premiär har jag tagit upp det igen, och nu tände dom på alla cylindrarna. Pappa sitter vid datorn och tänker beställa just nu men det verkar som om dom tar ca 250 kr i serviceavgift. Därför, tycker han att jag ska gå till Lorensbergsteatern imorron och köpa biljetterna. Mäktigt säger jag, inte alls säger han. Lorensbergsteatern, here I come!

Nu har jag då två föreställningar att se fram emot. Först C. Eriksson Solo på onsdag (!) och The Producers om ca en månad. Men jag är hyped inför "Solo". Bara tre dagar kvar och sedan smäller det. Shit! Jag tror att jag håller på att gå upp i fotoner!

Update: Tänkte bara påminna om att Lorensbergsteatern fyller 93 år idag! Grattis säger vi till den!

Doobi doobi doobi doo!

Doobidoo var så roligt! Synd bara att Anna Book är så himla jobbig och måste tjöta hela tiden...Annars var det bra tycker jag. Skojiga små klipp och skojiga låtar. Men, det bästa av allt kom ju innan Per och Anna skulle sjunga sin låt. Då visar dom (oftast) något väldigt gammalt klipp på som två som ska sjunga. Det klippet som dom hade på Per var så himla kul att se, och det var gammalt. Det var från, håll i er nu, 1980! Det går inte riktigt att beskriva hur kul det var att se klippet! Det är också väldigt svårt att beskriva hur kul det var att få se programmet, så därför länkar jag till det här. Om ni vill se det gamla klippet med Per så får ni spola fram till 43:42. Enjoy!

Doobidoo

Imorron bär det av till Bokmässan. Tjoflöjt!

Urpremiär!

Idag var det världens goaste dag. Vi började kl 10:40 med Studiehandledartid tror jag att det heter. Där tar man upp saker som man kanske behöver veta eller saker som har hänt. Det var inte mycket som hade hänt och det var inte mycket som skulle hända så vi slutade väl där kl 10:55 kanske. Egentligen skulle vi ha Estetisk verksamhet kl 12:05, men vi som hade drama skulle inte ha någonting. Därför fick alla vi en håltimme på ca 3½ timme! Vi skulle nämligen ha kemi sedan vid 14:20. Jag hade tagit med mig min kamera så vi var 4 pers som sprang omkring och lekte med den. En av oss funderade på att gå in i en kyrka och säga (i normal samtalston så att man hörde) "Det här var ju ingen porrklubb!" Väldigt barnsligt men ack så kul!

När det "bara" var en timme kvar gick vi upp till tredje våningen och satte oss utanför kemisalen på några goa bänkar. Vi hade riktigt roligt och fick extremt många skrattanfall. Så, man kan ju inte precis klaga på håltimmar. Eller?

Idag har det hänt några väldigt viktiga GAS-saker, som är följande:

• 1987: Stinsen Brinner har urpremiär
• 1994: Lyckad nedfrysning av Herr Moro har urpremiär

Det tycker jag är väldigt viktigt. De här två (tycker jag) är GAS helt klart bästa revyer. Inget snack om saken!

Per Fritzell ska ju vara med på Doobidoo imorron (missa inte det kl 20), så jag surfade in på http://www.svtplay.se/ för att kolla om det fanns något litet klipp. Hurra! Det fanns klipp! Ett med en liten intervju med Per och en med hans och Anna Book's uppträdande. Jag länkar till dom här.

Intervju med Per
Uppträdande

Dröm INTE om följande...

Den senaste tiden har flutit på, och det har inte hänt något mer spännande än att spårvagnen råkade snudda en lastbil som körde förbi. Så skojigt har jag haft det. Men det är ändå rätt så gött att det har flutit på. Dels är det ju skönt att veckan går snabbt, men jag behöver ju inte heller vänta lika länge till 30 september och C. Eriksson Solo. Tänk. Det är bara en vecka kvar innan jag ska se Claes på scen för första gången. "Första gången, aaahhh!". Det kommer bli en utmaning "och spännande!". Det kommer det faktiskt att bli. När det dessutom är på hemmaplan känns det liksom extra speciellt. Någon sådan där konstig känsla som man inte riktigt kan beskriva. Man måste nästa ha känt så själv för att förstå. Till alla er andra som inte vet hur jag känner så kommer det i alla fall bli mycket spännande.

Något annat här jag nog inte funderat på, och inget annat har hänt. Fast man kan kanske räkna min dröm som jag hade inatt. I den blev jag sprängd av en atombomb. Det var absolut INTE kul!

"I drömmen var jag tydligen en jude under andra världskriget. Det var jag och en samling människor. Vi blev inputtade i min hus i Partille, men det var ingenting runt omkring det. Alla i huset visste att vi skulle bli sprängda av en atombomb vid en viss tid. Jag var livrädd och satt ensam på min säng när jag hörde ett öronbedövade ljud och all ström slogs ut. Men jag levde."

Då ringde min väckarklocka. Jag satte den på snooze för jag orkade helt enkelt inte gå upp riktigt än. Jag lade mig ner och blundade.

"I drömmen slog jag upp ögonen och tänkte 'Hurra! Jag överlevde en atombomb!'. Jag gick ut ur mitt rum och tittade ut över Partille. Plötsligt ser jag en ljusglimt långt, långt borta och pang, så kommer som en våg emot mig!"

Jag satte mig klarvaken upp ur sängen och jag var verkligen livrädd. Även om det var en väldigt overklig så var jag livrädd och kände mig smått illamående. Även när jag tog på mig direkt efteråt och gick ner till duschen var jag livrädd. Så, detta är helt sant och det är inget jag rekommenderar att ni drömmer om!

Måndag igen

Idag är det måndag, vilket inte är särskilt trevligt. Det vet ni om ni läste inlägget från förra måndagen. Matte, Kemi, Samhällskunskap och Franska. Det är inte precis toppen. Det enda som var lite upplyftande var att jag fick tillfälle att lyssna på mina EP-skivor imorse. Mycket trevlig lyssning, men det var synd att dom var så korta. Två LP-skivor skulle varit mycket roligare. På tala om det så håller jag koll på några skivor på Tradera. Hoppas att dom blir mina :)


Idag har det hänt en del på GAS-fronten (på tala om ingenting), vilket är följande:

• 1995: Lyckad nedfrysning av Herr Moro har premiär


• 2001: Allt möjligt har premiär i Stockholm


• 2005: After Shave och Anders Eriksson i Lycksele


• 2006: GAS i SVT:s 50-årsjubileum

Det sista som jag tänkte ta upp är en mycket rolig sak. Det finns en grupp på Facebook som heter GAS-expert, och en person har lagt upp en mycket fin liten bild där. Gissa vad? En bild på honom och alla hans GAS-saker. Enligt honom är det ca 110 saker. Tänk er det. 110 saker! När jag såg bilden så blev jag riktigt avundsjuk. Så, ni som är medlemmar på Facebook: Ta en titt!

Det är härligt med håltimmar

Igår fick jag mina två skivor! Det pinsamma är att jag inte har lyssnat på dom än. Anledningen är följande: När man lyssnar på en LP-skiva (stor) så ställer man in ett varvtal. När man ska lyssna på en EP-skiva (liten) ställer man in ett varvtal. Det är inte samma på LP och EP, så därför måste jag ställa om den, vilket jag inte vet hur man gör. Pappa sa att han skulle fixa det men han orkade inte, så då kan jag ju inte lyssna på dom. Suck!

Jag sitter här och tittar på nyinförskaffade box med Hasse & Tage-revyer, vilket är mycket trevligt. Det har jag faktiskt gjort rätt länge. Sedan kl 11:45 om jag minns rätt. Det var nämligen en mycket kort dag, vilket det inte skulle vara egentligen men nu var det det. I alla fall, så började vi kl 8:10 med franska. Efter det var det var det svenska, och efter det skulle vi ha engelska. Men så var det tydligen inte, för en i min klass sa att det inte var det. Vi hade tydligen fått ett mail från engelskaläraren att hon vabbade (vård av barn), vilket resulterade till följande: Ingen engelska.

Om det nu inte skulle vara engelska så skulle jag ju få en JÄTTElång håltimme. 24 timmar för att vara exakt. Kemin som vi skulle ha på eftermiddagen uteblev också så vi fick gå hem, kl 10:40. Det är samma tid som jag börjar imorron. Ahhh, det är härligt med håltimmar!

Måndag, måndag!

Så var det måndag igen, som det brukar vara vid den här tiden på veckan (konstigt nog). Det är nästan lite hemsk med måndagar, när man mäste släpa sig upp efter helgen. Även om jag börjar vid halv 10 så är den inte helt bra. Jag har matte första timmen, vilket inte riktigt går ihop med mitt morgonhumör. Det är inte precis så att man vaknar när man sitter med en mattebok framför näsan, och kommer ha den där i 80 min.

Men sedan har vi lunch direkt efteråt, följt av lite kemi. Härligt! Sedan går det neråt igen, med samhällkunskap med en helmysko lärare. Jag lovar, om ni av en tillfällighet råkar träffa honom, gör inte det!

Sista 80 minuterna blir det franska, vilket får mig att klappa ihop totalt. Det är ett språk som är näst intill obegripligt, och det ska man försöka förstå och göra någonting av. Nä, det hade kunnat vara bättre. Fast även om måndagar är så hemska så har det tydligen varit möjligt att göra en bra låt, om just måndagar. Ni GAS-experter där utte kommer absolut känna igen låten.



Jag sitter ju, som ni kanske vet, och väntar på att två LP-skivor ska trilla ner i brevlådan. Hela dagen har jag gått och hoppats på att det skulle ligga en avi i brevlådan när jag kom hem, vilket det naturligtvis inte gjorde. Jag är väldigt otålig när det gäller sånt här, och jag tror nog att många håller med mig om det. Men vi får hoppas att dom dyker upp de närmaste dagarna, annars blir jag nog tokig.

Var blev ni av?

Igår hade jag mycket skojigt med Johanna och Jimmy. Vi var hemma hos Johanna och gasade oss lite. Jag tog med hela mitt GAS-bibliotek och det blev ett litet, men mycket trevligt, GAS-maraton. Vi tittade på alla avsnitt av Macken och sedan blev det Lyckad nedfrysning av Herr Moro. Det var några mycket trevliga timmar som jag gärna gör om.

När jag kom hem så visade det sig att vi skulle få (oväntat) besök av min kusin och hennes två barn. Jag älskar verkligen mina kusinbarn! Dom är så söta och roliga nu när dom är små. Hoppas att jag får träffa alla tre snart.

Över till dagens rapport: Den här söndagen har varit som många söndagar, men ändå inte. Vi åt en sen frukost. Jag klippte gräset och slog foten i en tröskel så att halva nageln nästan gick av (det gjorde ONT). Annars har jag bara försökt njuta så mycket som möjligt av dagen, så att det inte blir allt för jobbigt att gå upp till skolan imorron. Som tur är så börjar jag inte förrän 9:35, tror jag. Jag borde nog kolla upp det innan jag lägger mig.

Jag lyssnar på sen så himla bra låt just nu. Låten är från en revy av Hasseåtage och sjungs av Monica Zetterlund. Den är så vacker och på grund av (eller tack vare kanske man ska säga) Monica's känsla när hon sjunger den berör något oerhört. Det är en låt som verkligen alla borde höra. Jag ger er, Var blev ni av, med Monica Zetterlund. Varsågoda!



Svara du med röda stjärnan på din vårkavaj
Alla tåg som går mot lyckans land på första maj
- Svara på en fråga från en vän som tappat tron
När är dom framme vid sin slutstation?

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar
Men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar.

Frihetens gudinna står på vakt i New Yorks hamn
Om du har en dollar får du rum i hennes famn
Hon som hade fred och frihet som sitt stolta mål
- Så synd att hennes huvud var ett hål!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld?
Hon hjälper förtrycket med att låna det sitt svärd
Var är dom nu, alla löss från barbariets dunkla natt?
Fascismens korpraler? Jo,dom sitter där dom satt

Vi som satts att leva i besvikelsens epok
- Ja vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att även om det blåser lite kallt,
Tro på det vi trodde på - trots allt!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord?
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd?
Han rör ju på sig, så han är nog inte riktigt död....

GAS på TV

Ett litet inlägg bara innan jag ska gå och lägga mig. Jag tipsar om att ni ska se på Doobidoo. Det har varit två avsnitt och varje gång har det varit fina små GAS-tillskott. Förra veckan var det ett klipp där Kerstin spelade på sin bror (Claes) i det sista Frukostklubben och ett klipp där Christine Meltzer mimade till Konfirmationspresenten. Denna veckan var det ytterligare ett GAS-tillskott, dock inget klipp. Nu var det istället en låttitel, och det var inte vilken som helst utan Under en filt i Madrid.

Min dator är lite småknäpp just nu, men annars hade ni fått sett bilder på det här. Tyvärr funkar inte det just nu. Men nu är jag otroligt trött och vill sova. Morsning!

Premiär!

Låt oss börja med gårdagen, lite kort bara. Igår tog jag tåget (som vanligt) in till stan. Jag kom lite tidigt så jag orkade inte vänta på spårvagnen utan bestämde mig för att gå till skolan. När jag hade kommit till Avenyn såg jag en spårvagn i ögonvrån. När den åkt förbi såg jag till min fasa (eller glädje) att det var GAS's spårvagn. Då blev jag först glad, men sedan såg jag numret på den. Det var nr 7, den som jag skulle ha tagit om jag inte hade bestämt mig för att gå. Då blev jag lite småsur. Vi får väl hoppas att jag kan hoppa på den idag istället.

Men nu över till denna dagen, en rätt viktig dag ur GAS-perspektiv. Idag hade nämligen Skruven är lös urpremiär. Tänk på att fira det idag kl 19. Annars finns det lite annat roligt som har hänt idag, som:

• 1982: Skruven är lös har urpremiär
• 1992: Två föreställninger av Skruven är lös
• 1993: Grisen i Säcken har premiär i Stockholm
• 1993: Tornado har premiär
• 1995: Roy och Roger presenterar en ny Volvo-modell

Kom ihåg det nu när jag ska gå iväg. Ajö!

Dubbel vinst en gång till!

Idag har jag varit i skolan som alla andra dagar. Det är en mycket skön dag, men samtidigt en lite jobbig dag. Anledningen är följande: Jag börjar kl 8:10 (måste ta tåget kl 7) men jag slutar redan 12:30. Det är härligt. På tala om skolan hände en rolig sak. Vi satt på lektionen i samhällskunskap när läraren (den läraren är lite speciell) sa något om någon italienare, tror jag. Direkt efter skrattade han till och sa "Det var ju någon gammal schlager eller nåt som det var några som sjöng. Mamma, jag vill ha en italienare eller något sådant". Jag tror nog att hela jag sken upp när han sa det, även om låttiteln var aningen fel. Det var i alla fall lite skojsigt.

Något annat som jag tycker är fruktansvärt roligt är att jag har vunnit två GAS-LP:s på Tradera. Denna gången blev det "Bandy Bandy" och "Bad och sånt". Jag hade velat ha "Utanför slottet" också men den gick över min budget. Men jag är ändå väldigt lycklig över att jag vann två andra lite ovanligare LP:s. Nu ska jag bara få kontakt med säljaren, betala och vänta på att dom trillar ner i brevlådan. Jag kan knappt vänta innan jag kan lägga dom på grammofonen!

Nu ska jag övergå till att lyssna på "Bara Ben" och surfa runt lite på nätet. Ha det bra tills vi hörs nästa gång!

(Just det, här om dagen åkte jag med ett tåg som gick kl 16:17. Ni som inte förstår varför det är roligt borde titta på Stinsen Brinner.)

Måleri på (låg) nivå

Nu sitter jag här efter en lång dag där jag faktiskt har varit lite händig. Tror mig, det händer (och fötter) inte ofta. Jag tror nog att jag har sträckt någon lite muskel på ryggen som jag inte visste att jag hade, men det gör ont.

Nu känner jag verkligen att kreativiteten flödar...Eller kanske inte. Då går vi raskt över till något där kreativiteten har flödad lite i alla fall. Istället för att forska lite på lediga stunder så målar/ritar jag (även om dom tillfällerna är mycket sällsynta). Här ska ni få se lite prov på det.

Här har vi några Pokémon, men dom ritade jag för flera år sedan

Här har vi Claes Eriksson, men det ser man nog inte för att alla detaljerna försvinner när jag tar kort (jag har ingen scanner)

Här här vi en bild på Gene Kelly

Det blir nog inte roligare än så här, för jag har inte så mycket mer att säga. Nu ska jag gå och kolla på film. Ajö!

Dubbel vinst

Min andra vecka på Hvitfeldtska är nu avklarad och jag har tydligen dragit på mig någon sorts förkylning. Lite ont i halsen, snyvig och lite hängig. Bara det inte är svininfluensan! Då blir jag inte glad. Jaja, jag kommer antagligen inte att dö, så det är lugnt.

Nu lite mer upplyftande information. Igår kom min efterlängtade Nåt Nytt, fullproppad med skojig GAS-läsning. Jag vet inte om jag ska prata så mycket om innehållet. Det kanske är någon som funderar på att bli medlem och inte vill att jag ska avslöja något. Så då gör jag inte det. Det var i alla fall mycket trevlig läsning.

En annan fin nyhet (för mig) var att jag hade vunnit i en tävling från GAS-klubben. Nu är jag allt lite stolt. Men vad vann jag då? Jo, ett stort klistermärke från "Hajen som visste för mycket" och ett vykort från "Alla ska bada". Mycket fint!

Mer till den här dagen. Det har nog regnat nästan hela dagen, fast det var uppehåll när vi hade idrott på morronen men sen satte det igång igen. Sedan skulle min klass plus två till åka till Slottskogen och spela brännboll. Man kände verkligen att regnet hängde i luften och efter ca 1½ timme började det spöregna, vilket ledde till att vi åkte hem.

När jag skulle ta tåget hem missade jag det precis och blev tvungen att vänta i en halvtimme på nästan. Då gick jag in på Centralen för att köpa mig en bok, för jag hade ingenting att göra. Då fick jag syn på en bok, som nog skulle göra Maria Olin mycket glad. Det var nämligen en tjock biografi om Monty Python! Den verkar jättebra...Än så länge ;)

Nu sitter jag och gottar mig för att det var, inte en, utan två GAS-stunder i Doobidoo (utan att Knut eller Per var med). Ett där en gäst (Christine Meltzer) mimade till Konfirmationspresenter när hon var typ 12 år. Det andra var mycket roligt att se. Det var nämligen från det sista Frukostklubben, där Kerstin sjunger "Jag spelar på min bror", och dessutom spelar på sin bror (Claes). Klicka er in på webben så kanske ni får se när Kerstin spelar på sin bror.

Men nu har jag inte så mycket mer att säga, utan ska nu lämna er ifred. Ajö!

Nåt Nytt?

Oj, vad länge sedan det var jag bloggade. Fast jag har ju börjat i gymnasiet så jag skyller på det.

Sedan sist så har jag ju som sagt börjat i gymnasiet. Det var en rätt så stor skillnad mot vad jag är van vid. På min förra skola behövde vi inte byta klassrum när vi skulle ha ett annat ämne, och vi hade nästan inga lektioner där läraren stod där framme och bara pratade. Hvitfeldtska är också jättestort. Denna har ca 1850 elever och det hade absolut inte min förra skola. Där går det ca 270 elever, och det är från förskolan till 9:an. En liten skillnad kanske, eller kanske en stor?

Sedan är allting hur stort som helst. Skolan är fördelad på två byggnader (Norra och Södra) och om jag inte minns fel så finns den västra byggnaden också, plus bamba. Ni förstår kanske att det är ganska lätt att komma fel, men hittills har jag inte kommit så fel att jag har kommit för sent. Det är jag stolt över.

Men nu orkar jag inte prata mer om det, för snart trillar den nya "Nåt Nytt" (GAS-klubbens medlemstidning) ner i brevlådan. Det ska bli spännande att se vad den bjuder på. Jag var dessutom med i den förra tävlingen och jag hoppas att jag är en av vinnarna. Jag får hålla tummarna!

Nu hade jag tänkt tipsa om en sak på Tradera. Där finns nämligen en "Bara Ben"-LP, som verkar vara i gott skick. Jag tänkte att det kanske var någon som vill ha en sådan, och jag lovar att ni inte ångrar er om ni köper den. Här är en länk om ni vill ta en liten titt på den.

Nu har jag inte så mycket mer att säga mer än att jag borde äta frukost. Ät gott!