Grattis (igen)....

....Säger vi nu till Gene Kelly som skulle fyllt år idag. Han dog dock tyvärr 1996, men han lever kvar genom sina filmer. Gene, du var en otrolig dansare och det kommer aldrig finns någon som du.

(Fyra inlägg på en dag. Det är inte dåligt!)

Intervju med Anders

Wow! Tredje inlägget för dagen och det handlar om ännu en intervju, denna gången med Anders Eriksson. Det är från samma program som Claes var med i för några veckor sedan. Lyssna och njut!

Intervju med Anders

Något att fira?

Idag, för 23 år sedan, hände något riktigt historiskt för alla GAS-experter. Idag (fast för 23 år sedan) sändes det första avsnittet av Macken. Tänk att det är hela 23 år sedan. Det är inte klokt! Det känns absolut inte som om den har blivit så "gammal". Men nu vet ni i alla fall att ni har något att fira idag.

För övrigt så ska jag ha en dag på Liseberg med gamla klassen innan vi börjar gymnasiet. Hjälp! det känns verkligen inte som om jag ska börja gymnasiet. Jag har inte riktigt fattat det tror jag. Det har alltid kännts som om jag ska gå på "min" skolan, så som jag alltid har gjort. Men imorron blir det något helt nytt. Vad läskigt det känns! Jag tror nog att jag har börjat bli nervös. Det kommer hända så mycket imorron. Ny skolan, nya kompisar, nytt allt! Hjälp! Jag hoppas bara att jag kommer klara mig de närmaste veckorna utan att bryta ihop någongång. Hjälp!

Grattis i efterskott...

...säger vi till Rolf Allan som fyllde år igår! Hoppas att du hade en riktigt go' dag!

Nästa, C. Eriksson Solo

Under denna dagen har det inte heller hänt så farligt mycket, men det som har hänt har varit mycket roligt. Det är följande:

Dagen började som vilken annan dag: Jag vaknade (konstigt nog). Jag gick upp, satte mig vid datorn och tog det allmänt lugnt. Jag mindes gårdagens hallaballo om Claes Erikssons uppträdande i Partille och fick för mig att surfa runt lite om uppträdandet. Till min förskräckelse fick jag se att man behövde beställa biljetter och till mina stora fasa såg jag att salongen sakta men säkert hade börjat fyllas. Jag fick en knäpp och försökte få tag på Johanna och Jimmy (som hemskt gärna ville med) men utan något resultat. Jag fick dock resultat långt senare när jag fick kontakt med Johanna. Vi började disskutera om hur vi skulle beställa, vem som skulle göra det etc. etc. Det slutade med att båda tog en cykeltur till Kulturum där vi träffades och köpte biljetterna. Så gott folk, jag ska alltså få se Claes Eriksson live för första gången. Det känns hur gôtt som helst. Både jag och Johanna pratade om det en lång stund efteråt, och jag tror inte att någon av oss riktigt har fattat att vi ska dit.

Det blev en cykeltur hem till mig där vi satte oss och kollade på biotider. Detta på grund av att jag tidigare under dan hade fått ytterligare en knäpp och undrat om Johanna och en annan kompis (Moa) ville gå och se Harry Potter 6. Vi hade för en tid sedan bestämt att vi tre skulle se HP 6 den närmaste framtiden.

Men vi bestämde en tid, åkte in till stan, såg på filmen och åkte hem igen. Ett mycket lyckat besök om jag får säga det själv, vilket jag också gjorde. Filmen var mycket bättre än #5 i serien, men också mycket mörkare. Men, samtidigt tyckte jag att den var mer humoristisk än den föregående. Antagligen för att väga upp mot det mycket hemska som händer i slutet av filmen. Men nu ska jag inte skriva en reccension av filmen. Jag fattar mig kort, den får 4½ av 5 möjliga. Anledningen: Jag tyckte att det var någonting som saknades, fråga mig inte varför.

Klart slut!

Claes Eriksson-nyheter

Även denna dagen har varit i värkens tecken, dock inte lika mycket som igår. Jag har kunnat äta riktigt mat idag, vilket är ett stort framsteg. Förutom att jag har haft ont har det varit en rätt så händelsefattig dag. Men det har "hänt" tre skojiga saker.

Sak #1
Jag surfade runt lite på sr.se när jag plötsligt hittade en ny intervju med Claes Eriksson. Den kan inte vara mer en några veckor gammal. Jag har nästan lyssnat på hela och hittills tycker jag att den är väldigt bra. Man får höra en del skojiga historier, men man får också veta lite mer om människan Claes Eriksson. Dessutom finns det två gamla intervjuer. En gammal med både Anders och Claes och en annan med deras föräldrar. Dessa hittar ni här.

Sak #2
Jag bor i en ort utanför Göteborg som heter Partille. Mina mamma sa för bara några minuter sedan att hon hade läst en rolig nyhet i lokaltidningen: Claes Eriksson ska uppträda med sin soloföreställning på kulturskolan i Partille den 30 september! "Hur go är den då?!". Fy sjutton vad gött! Det blir verkligen till att skriva upp. Det kan man verkligen inte missa!

Sak #3
Några böcker som jag beställde har kommit. Det är en jättestor bok som handlar om HasseåTage och en annan som heter "1001 filmer du måste se innan du dör". Det ska bli spännande att läsa dessa.

De två översta sakerna är riktigt skojiga, men att Claes kommer till min hemstad är sjukt! Jag hoppas bara att det inte händer något annat så att jag får förhinder. "Då blir det katastrof!".

Något annat än detta har inte hänt så nu får jag ta och lämna över till något annat. Hej!

"Ont, Det gör ont, Det gör ont..."

Här sitter jag i min ensamhet och tycker synd om mig själv. Tandställningen som jag fick i måndags är bara obekväm och det känns som om någon har tagit att basebollträ och slagit mig på munnen med. Tänderna värker och sitter konstigt. Huvudet gör ont på grund av att tänderna gör det. Ändå tänker jag inte ta en Alvedon idag. Jag tog igår men jag blev så hängig så idag tänker jag inte ta det. Jag ska härda ut. Men ovanpå allt det här ligger en gnagande hunger. Jag har jättesvårt att äta, för när jag försöker tugga gör det bara ont. Igår levde jag på potatismos. "Tre mål potatismos om dagen håller doktorn borta" kunde ha varit mitt motto. Idag har jag bara fått i mig 10 köttbullar, 1 dumleglass och ett glas juice. Köttbullarna gick bra men glassen. Jag använde tänderna mer än vad jag borde och det straffade mig senare. Det värkte och pulserade verkligen i munnen i typ 30 minuter efteråt. Det gör jag inte om.

Ett sånt här inlägg kan det bli en sån här dag. Det märks antagligen att jag är aningen deprimerad. Det lättar upp stämningen en aning när jag lyssnar på mina två nyköpta skivor "En go' box" och "Cyklar". En annan sak som också hjälper är att GAS-klubben har länkat till gårdagens inlägg på Twitter. Lite reklam är ju alltid kul.

Nu ska jag återgå till att tycka synd om mig själv. Ni andra får ha det så bra!

Video

Iförrgår hade jag väldigt tråkigt, och då kom jag på vad jag skulle göra. En film, om programbladet till Cyklar. Den kommer ni att få se här. Det är verkligen inget speciellt, och det är en riktig amatörvideo. Jag hade inte tillgång till något bra program så den är redigerad i Windows Movie Maker, ett riktigt dåligt program.

Nu har jag nog ursäktat mig tillräkligt, så här är den.

Fjärde och sista gången på Liseberg

Nu är jag nästan precis hemkommen från Jan Rippe's uppträdande på Liseberg. Det var verkligen jättekul! Men mer om det lite senare.

Den här fina dagen började uselt. Jag var tvungen att gå upp kl halv 7 för att hinna med ett tandläkar besök. Inte precis vad jag ville, men nu har jag fått min tandställning. Det var inte heller precis vad jag ville för jag tycker att man ser dum ut, och dessutom ömmar det i munnen. Usch!

Jag möte kompisarna Jimmy, Johanna och Daniel vid kl 12 och efter det följde en liten GAS-utflykt kan man nästan säga. Vi gjorde ett besök på Lorensbergsteatern (där jag köpte två skivor), vi besökte Chalmers, hoppade omkring på Wavrinskys Plats m.m. Mycket lyckat om jag säger det själv.

Vi kom in på Liseberg vid halv fyra kanske och sprang sedan omkring och spelade och roade oss på andra sätt (kan man ha så många "Och" i en mening?). Men vi satte oss givetvis i god tid till uppträdandet. 5 tror jag nog att klockan var, och det skulle börja vid kl 7. Sedan följde en tid av regn och lång väntan. Det kunde ju åtminstone ha varit fint väder när vi satt där, tycker jag. Fast vi fick ju i alla fall få höra en liten soundcheck en timma innan, vilket lättade upp stämningen en aning.

Klockan slog 7 och in kom...Sven Usling! Jan gjorde ett uppträdande som enbart bestod av GAS-låtar (fast det var nog någon låt som inte var det). Med sig hade han en klädhängare med olika scenkläder. Han hade med sig dom för att visa upp hur han såg ut, eftersom han inte skulle hinna byta. Just det, som lovat nämner jag nu några roller/sånger som han gjorde (när han väl gjorde dom kändes det självklart att han skulle det, även om jag inte kunde komma på vad han skulle göra innan): Goja, Jolo (mannen med banlonpolo), Roger, Staffan Pärs, Den blommiga brottartrikån, Bengt-Erik Grahn m.m. Men det roligaste saken var nog när han själv sjöng sin stämma på Bara Sport. Det var bara lite komp till så man fick gissa sig till hur den lät egentligen. Kul var det i alla fall.

I en låt sjöng han om galna bananer (tror jag) och innan frågade han om vi var hungriga. Även om vi inte var det tyckte han att det var dags för fruktstund och kastade ut lite frukt i publiken. Men det ballaste var att han frågade om jag ville ha, vilket jag absolut inte sa nej till.

Efteråt när han kom ut och hälsade fick jag min Cabaret Cartwright-filmis signerad, men Jimmy och Johanna sa att jag skulle fråga om han kunde signera mitt päron (som han kastade ut), vilket han också gjorde. Jimmy och Johanna bad också om varsitt päron som de fick signerade. Sedan tog vi en bild och jag fick en kram. Men, det är inte slut där. Kerstin Granlund var där också, i sällskap med sin man. Hon var framme och hälsade på Jan, och just när vi skulle fråga om autograf sprang hon iväg. Så dumt det kan bli.

Ni hör ju själva att det var en rätt okej dag, och många bilder blev tagna. dom kommer ni tyvärr inte få se nu utan det får vänta tills senare. Dessutom har jag lite smakprov på hur det lät. Ni får ha det så bra tills vidare.

Vardags-förgyllning

Nu är jag nästan precis hemkommen från en liten filmkväll, och tänkte att det kanske var på sin plats att blogga lite. Men frågan är bara om vad, och då fick jag en liten "snilleblixt". Varför inte berätta om det trevliga som hände igår. Eller egentligen hände det två trevliga GAS-saker igår, så vi berättar om båda. Eller vänta nu! TRE saker ska det nog bli, även om den tredje saken inträffade i förra veckan någon gång. Men det skiter jag fullständigt i, för det är en rolig sak.

Sak #1
I förra veckan hade famljen (plus min faster, farbror och kusin) bestämt att vi skulle åka ut till ett ställe på Tjörn som heter Pilarne, där det finns en fin utställning i en hage. Det må låta konstigt men det är sant. Men eftersom det var så fint väder åkte vi ut med båten och badade istället, medan min faster, farbror och kusin åkte till Pilarne.

Senare på kvällen när vi hade kommit hem fick jag ett sms från min kusin. I det stod det:

"Ni skulle följt med till Tjörn! Gissa vem som joggade förbi oss? Claes Eriksson!

Det kändes fruktansvärt fuskigt, så jag tog upp det här nästa gång jag träffade dom. Min faster sa att de var ute och körde lite på Tjörn när hon plötsligt ser en gubbe komma joggandes emot dom. Hon tänkte precis säga "Titta vad han ser sliten ut!", fast det blev istället "Nämen titta! Det är ju Claes Eriksson!". Jag skulle faktiskt ha byt badturen mot det där tillfället.

Sak #2

När jag började bli så här beroende av GAS sa retade min mamma mig med att hon hade varit och sett Cyklar, och att hon till och med hade sparat programet. Jag blev eld och lågor och frågade om hon visste var det fanns. Hon sa att det fanns i en låda i bokhyllan (bland andra program) men när jag letade hittade jag det inte. Hon hade antagligen slängt det då, även om hon inte visste varför/när, sa hon. Där efter gav jag upp hoppet om att få se det programet.

Nu i dagarna rensar vi vårat förråd. Igår morse när jag fortfarande låg i sängen kom mamma upp och sa att jag förmodligen skulle bli glad och höll fram ett helt äkta program från Cyklar. Snacka om att jag blev glad! Det hamnar i min GAS-mapp med en gång.

Sak #3

Jag träffade min kompis igår och hon sa att hon nu officielt var medlem i GAS-klubben. Hon hade till och med med sig sin Nåt Nytt.

Saker som dessa tre är saker som kan förgylla vardagen. Även om det är småsaker, och inte så där jätteviktiga saker egentligen, gör det mycket för mig. Hoppas att ni och får uppleva sånna här små saker som kan förgylla tillvaron.

Vi ses!

Ännu en uppdatering

Tjenamors i lingonskogen! Herrejäklar var icke uppdaterad den här bloggen är. Detta påpekades faktiskt av kompisen William, vilket var väldigt klokt. Fråga mig inte varför det inte har blivit av, antagligen för att jag inte har haft något skojigt att skriva. Lite skrivatorka med andra ord. Men nu är jag i alla fall här igen.

Vi tar och börjar i söndags, eller vad säger ni? Det gör vi. Då hade jag ett litet släktkalas för att fira mina 16 år här på jorden. Mycket trevligt med många fina släktingar som jag fick paket av. I paket låg det nya Potter-spelet till PC, en skiva med Monica Zetterlund och filmen Kelly's Heroes, jo jag tackar! Fina paket var det, och på grund av det har jag suttit och nördat mitt nya Potter-spel sedan jag fick det. Själva huvuduppgiften är busenkel så man spelar klar det på cirka 1-2 dar, men resten. Man ska hitta en massa olika saker och vinna olika prylar och det är inte det lättaste ska jag säga. Det är i alla fall skojigt tidsfördriv.

Resten av tiden har jag nog knappt gjort någonting. Jag har läst en del. Läste ut Da Vinci-koden här om dagen, och jag kan förstå att det blev ett sånt hallabaloo om den. Den fängslar en verkligen, no question about it. Jag kunde knappt släppa den ifrån mig, så jag säger bara: Läs den!

För att den senaste tiden har varit mycket ohändelserik (kan man ens säga så?) så blickar vi framåt i tiden. Imorron är det dags för ytterligare en filmkväll. Min mamma sa angående det i dag att hon tror att vi har separationsångest, för förregående sommrar har vi inte hållit på så här. Det kan jag nog hålla med om, för det kommer kännas väldigt konstigt att inte gå tillsammans med de här dönickarna. Gud vad jag kommer sakna dom!

Nä, nu blev det lite sorgligt här. Nu får vi torka tårarna och blicka ytterligare fråmåt i tiden, till måndagen. Då är det dags för Jan Rippe på Taubescenen. Äntligen! Det var längesedan jag såg dom live. Det är nästan lite beroendeframkallande. Jaja, över till Jan's uppträdande. Jag undrar verkligen vad han kommer hitta på för något. De andra tre var det några grejer som var rätt självklara att de skulle göra (som att Per skulle göra Assarsson, att Anders skulle göra Roy och att Knut skulle sjunga Borås, Borås) men med Jan tycker inte jag att det är lika självklart. Det kanske bara är jag som är lite bakom flötet men jag kan faktiskt inte komma på någonting. Han kan ju göra Roger, men det är ju absolut inte samma sak när han inte har Roy med sig. Ni får gärna skriva någon liten komentar om vad ni tror att han kommer göra, så rapporterar jag om han gjorde det :D

Jag vet inte, men det verkar som om min skrivatorka har tagit slut, för tillfället i alla fall.

Ha det fint!

Frankrike-resan, del 3

Föregående kväll var jag på en liten filmkväll igen, därav blogguppehållet. För att gottgöra lägger jag nu den tredje delen av min Frankrike-resa. Enjoy!

Måndag 20/7
Idag åka vi inåt landet. Först till en stad som heter Saintes. Vi gick och tittade runt lite i staden, bl.a. på och i en jättestor och gammal kyrka. Jag har för mig att den var från 1100-talet. Men får gissa sig fram lite här när det gäller information om saker. Allting står ju på franska och det finns nästan ingen information på engelska. Det är väldigt jobbigt med det här landet. Om det finns information om t.ex. en byggnad står det aldrig på engelska. Dessutom finns det ju nästan inte en enda kotte som kan/vill prata engelska. Suck!

Men, vi åket vidare på den franska landsbyggden. Vi bor ju i ett område som heter Cognac, och härifrån kommer ju drycken konjak. Därför, åkte vi till en liten gård som gjorde konjak. Inte jättespännande. Som tur var fortsatte vi vår resa mot en by som hette St Souvent tror jag. Vid det här laget hade jag varken ätit eller druckit på en lång stund, och det var hur varmt som helst. Vi skulle gå uppåt en bit i byn och jag var ju helt ”groggy”. Jag ville inte gå omkring. Jag ville ha mat! Men här är det så att alla restauranger typ stänger vid kl 3 och öppnar igen runt kl 7, så någon mat var inte att tänka på.

Vi åkte vidare, mot staden Cognac. Där hade vi tänkt äta lite, men allt var stängt. Som tur var så fanns det en vanlig affär öppen så att vi kunde köpa ”trekantsmackor” och lite dricka. Det var så gott! Eftersom jag var helt slutkörd var det ljuvligt att bara äta en liten macka.

Nu har jag i alla fall fått lite mer mat i mig, och jag är mätt och belåten, och sömnig.

Bortförklaring (nästan i alla fall)

Hej igen! Jag har varit borta i några dagar nu, som ni kanske har märkt. I söndags åkte jag tidigt till ett ställe som heter Hedekas (ligger i Bohuslän), där mitt ena kusinbarn skulle döpas. Dagen efter fyllde ett annat av mina kusinbarn år så vi sov över hos min kusin, för vi orkade inte åka hem. Där har ni förklaringen till varför jag inte har varit hemma.

Men det retar mig lite att jag har varit bort en del, för jag har inte kunnat skriva grattis på bröderna Erikssons födelsedagar. Det retar mig en del. Därför säger jag nu:

Grattis på födelsedagen Anders! Jag hoppas att du hae en riktigt härlig dag!

16 år! (kass rubrik)

Nu sitter jag här på mitt rum, på min födelsedag. Hela 16 år är jag nu. "Vad fint det känns". Jag har inte fått några presenter av mamma och pappa än, men jag fick av mina kompisar igår. Jag fick bl.a. en mini-rubriks kub (2x2. Jag fick den nog bara för att dom jag fick den av satt väldigt mycket med varsin rubriks kub) och ett par konstiga solglasögon, som nästan var lite av ett internaskämt skulle jag vilja påstå. Mina ser ut som på bilden fast de är lila-rosa med en massa dimanter. Det är verkligen inte jag! Men jag tycker om dom ändå.

Ja, som sagt sitter jag här (nästan i min ensamhet) och väntar på att jag ska få min presenter. Konstigt nog känner jag mig knappt "spänd", som jag har varit i princip alla de föregående åren. Jag har väl kommit till det stadiet då man slutar vara som ett litet barn på julafton/födelsedagar. Men, jag känner på mig att när jag väl sitter där och precis ska öppna den första presenten så kommer det vara precis som förr.

"Hmmm..." jag undrar vad jag kommer få... Jag har faktiskt inte en aning för jag har inte sagt någonting, förutom en kamera. Men det har jag inte tagit upp i samband med min födelsedag. Men dom kanske kommer ihåg det, vem vet? Annars får jag nog någon bok och någon liten film kanske. Jag brukar oftast nöja mig med lite böcker och filmer. Antagligen kommer jag få kläder, som jag alltid får. Det får nog nästan alla tror jag. Oh well, I'll see what I'll get.

Nu ska jag inte störa mer här, utan störa mer där ute medan jag klipper gräset.

Ha det gött!