Stolt och glad medlem!

Äntligen! Nu är jag medlem i GASklubben. I måndags började jag få mail men först igår fick jag mitt välkomstbrev. Jag är så fruktansvärt exalterad! Ett tag trodde jag att jag skulle gå upp i atomer men det har lugnat sig nu. Men jag kommer på mig själv med att antingen bläddra i Nåt Nytt eller kolla på det andra från GASklubben ett stup i kvarten. Det är så mycket som jag vill göra med GASklubben. Skicka in texter, tips och bilder och allt möjligt! Åhh, allt är så kul! Man kan ju vinna en massa fina priser också, om man har tur och är en riktig GASexpert.

I Nåt Nytt är det ett litet reportage om Cabaret Cartwright. Varje gång jag bläddrar igenom tidningen så kommer jag på att det bara är 8 dagar kvar tills lilla jag ska se den. Jag har väntat sedan den 11 januari och att dagen med stort D snart är här...Det är het sjukt. Att äntligen få mina idoler live. Jag har verkligen växt upp med dom. Några av mina tidigaste minnen har med GAS att göra. T.ex. kommer jag ihåg delar från Tornado, och den såg jag när jag kanske var två eller tre år. Sedan har vi när Knut sjunger "Alla ska bada!" från just Alla ska bada, nyårsafton -98. Då var jag fem år. Sedan har jag sett deras revyer och TV-serier som har gått på TV, när jag var mindre. Nu för tiden har man ju inte vett att vissa riktig underhållning på TV. Men men...Mina släktingar tycker mycket om GAS. Min faster och farbror t.ex. har gått på en massa revyer. För att nämna några: Cyklar, Stinsen Brinner och Lyckad nedfrysning av Herr Moro.

Min pappa tycker väldigt mycket om dom. Han drar i bland skämt och citat från GAS. Två som han alltid har använt är "Då blev jag så tjocker så jag fick åka lastmoped" och "Han har fastnat i vinkelvolten!". Fast han använder dom lite på sitt sätt. Det sistnämnda t.ex. använder han om man har hakat upp sig på något och ställer då frågan "Har du fastnat i vinkelvolten eller?". Det otroligt roligt att få veta var han har fått de här konstiga kommentarerna ifrån. Det har han aldrig sagt (fast jag har frågat), så det har jag fått reda på under det senaste året.

Oj då. Det var egentligen meningen att det skulle bli ett ganska kort inlägg, men nu har jag ju berättat halva min livshistoria. Så för att inte tråka ut er alltför mycket, ska jag nog sluta. Men, om ni hade tyckt att det var tråkigt hade ni nog slutat för längesedan. Så då är ju den här sista texten helt onödig, eftersom jag ursäktade mig för att jag tråkade ut er.

Men nu får vi inte trassla in oss i en massa konstiga resonemang. Nu ska vi säga godnatt och ha det gött!