Max!!

Nu har det återigen dröjt ett bra tag sedan jag bloggade sist. Nu får jag allt ta och skärpa mig, men till mitt försvar kan jag säga att jag har haft lite att göra.

Nå, var slutade vi sist? Jag tror det var att jag skulle gå på The Producers om jag inte minns fel. Vi säger att det var det! Ja, jag var ju då och såg The Producers 30 oktober om jag inte är helt ute och cyklar. Vi kom dit och när jag gick in och kände den här goa, förväntansfulla andan hos publiken drogs jag verkligen tillbaka till 18 april, då jag såg Cabaret Cartwright på Lorensbergteatern. Men nu skulle vi se en helt annan förställning!

Vi hade platser på balkongen, för vi hade beställt biljetter lite sent, så vi skulle ju upp (så klart) till Lorens Bar. Där hängde en massa fina bilder på tidigare produktioner på teatern, bl.a. GAS så klart. Vi gick in i salongen och satte oss. Föreställningen kunde börja!

Första akten var väldigt bra. Jag hade tjuvlyssnat på några låtar från filmen från 2005 så jag visste lite av det som skulle komma. Men, det var som sagt paus så vi gick och tog en dricka. Då fick jag syn på gitarristen i DOO (Den ofattbara orkestern), eller så var det bara hans okända tvilling. "Vi vet inte riktigt!".

Andra akten kunde börja och den var också väldigt bra, dock kortare än vad jag trodde. Men överlag så var föreställningen bra. Riktigt bra casting var det. De passade verkligen i sina roller. En annan skojig sak hände också. Efter föreställningen när jag var påväg ner för trppan, till garderoben, fick jag syn på en som var otroligt lik Tomas Hedengran. Antagligen var det han.

Den 2 oktober fick jag ett mycket glädjande besked : Claes Eriksson ska göra en ny soloföreställning! "Hur go' e' den då?!" "C Eriksson Max" heter den och kommer ha premiär 15 mars nästa år. Jag hade verkligen hoppats på att resten av gänget också skulle vara med, men det här blir nog lika kul. Imorron släpps biljetterna för medlemmar i GAS-klubben så jag och Johanna ska försöka fixa biljetter imorron, helst till premiären. Det hade varit så mäktigt!

Över till något mindre glädjande, fast det beror på hur man ser det. I veckan (i tisdags för att vara exakt) skulle Peter Rangmar fyllt år. jag ville verkligen åka till hand grav, och så blev det. Jag köpte några blommor och träffade sedan Johanna för att ta vagnen till Nya Varvet. Vi tog dock en vars ändhållplats var hållplatsen innan Nya Varvet. Det spelar ju ingen roll tyckte vi, men det gjorde det. Hela dagen hade det regnat lite smått men när vi satt på vagnen tog det i. Till vår förskräckelse fick vi gå en bra bit i ganska kraftigt regn. Vi hade som tur var ett paraply, men det var ett litet som vi skulle dela på. Det var ingen höjdare...

Det blev en blöt promenad (i Converse för min del, vilket jag inte rekommenderar) men vi kom fram och la vår lilla bukett. Jag vet inte om det bara var jag, men det kändes väldigt vemodigt och tragiskt att stå där. Vi blev tvugna att sjunga "Gött å leva" för att känna oss lite bättre. Men det var ändå en väldigt fin stund på den dagen, även om det regnade. Det hade nog inte varit samma sak om det hade varit sol tror jag.

Det här var några av sakerna som har hänt mig de senaste veckorna. Jag kan nästan lova att jag inte kommer dröja så här länge tills mitt nästa inlägg. Until then, ha det gött!

Äntligen höstlov!

Nu är jag här igen, efter ännu ett uppehåll. Det som har hänt är följande:

• I fredags hade jag kemiprov. Jag hade plugga långt innan, så jag kunde en hel del små detaljer. Det hade inte behövts. När jag väl satt där och fick provet i handen så var det verkligen jättesimpla frågor, och verkligen ingen som gick på djupet sådär. Jag hoppas att det går bra!
• Efter provet gick jag direkt till Lorensbergsteatern och köpte boken Scenbilder. Jag beställde den från Adlibris i början av juli och för bara några dagar sedan sa dom att den var avbeställd. Då tog jag saken i egna händer och köpte den själv, och tjänade dessutom 150 kr.
• Det är höstlov!!

Det är himla skönt att få lite ledigt, även om det bara är en vecka. Äntligen kan man slappna av och bara göra ingenting. Om ni inte kommer på något skojigt kan ni ju alltid göra som jag gjorde idag, tittade på tre GAS-DVD:er i rad. Först ut var det extra materialet till Revytriptyken, sedan Resan som blev av och sist Macken-filmen. Även om Macken-filmen inte är min favorit så uppskattade jag lite GAS-kultur i rutan.

På lördag ska jag återse Lorensbergsteatern, i form av ett teatern besök. Just nu spelas The Producers där och efter mycket tjöt så köpte vi biljetter. Jag har redan laddat upp lite med att titta på klipp från filmerna. Det kanske inte är jättesmart, men det är roligt. Just nu snurrar låten Keep it gay! i huvudet på mig. Den är så rolig! Jag hoppas verkligen att dom har med den i föreställningen!

I övrigt så har jag suttit och knåpat med en sak som jag hittade på Camilla's blogg. Det står olika frågor och som svar ska man skriva in en låttitel från EN artist. Det är faktiskt rätt roligt och mycket svårare än vad man kan tro. Här är "Mitt liv enligt...Galenskaparna & After Shave" (På ställerna där det står två titlar kunde jag helt enkelt inte bestämma mig)

Är du man eller kvinna? Snillen spekulerar

Beskriv dig själv: Privat (En sång och dansman)

Hur du känner dig: Ineffektiv

Beskriv stället där du bor: Under en filt i Madrid

Platsen du skulle resa till om du kunde åka var du ville: Borås, Borås

Hur du helst transporterar dig: I ditt bagage

Din bästa vän är: Kung av ett sobert kaos

Du och dina bästa vänner är: Det nya nu

Hur är vädret? Sol

Favorit-tid på dagen: Nu

Om ditt liv var en TV-serie, vad skulle den heta?: Livet är en film

Hur är livet enligt dig? Inte tråkigt alls

Beskriv ditt nuvarande förhållande: Jag vill bli förförd

Din rädsla: Imorgon kommer säkert krisen

Ditt bästa råd: Köp en gnu

Tanke för dagen: Spela spelet

Hur du skulle vilja dö: (Adjö) Utan mankemang

Din själs nuvarande tillstånd: Frid och fred och fröjd

Ditt motto: Gött å leva!

Roy & Roger's...bilskola?

Förlåt för att det har dröjt sedan senaste inlägget. Jag har helt enkelt inte haft tillräckligt med tid, och dessutom har det hänt ytterst lite. Här kommer en liten sammanfattning av vissa saker som har hänt:

• Jag har haft engelskaprov. Det kändes ganska lätt och jag tror att det gick bra. Vi får hoppas på ett bra resultat.


• Jag återsåg fyra av mina bästa kompisar. Vi tog oss en tur på stan, fikade lite och hade en riktigt rolig och skön eftermiddag helt enkelt.


• Jag har pluggat inför ett kemiprov. Kanske inte sådär jätteintressant att veta, men det har jag gjort.


• Eftersom texterna till Kasinofeber inte finns på Turderland beslutade jag mig för att helt enkelt sätta mig ner och skriva ner allt prat. Jag har kommit ganska långt, för jag har kommit Lady Shave's mellansnack ;)


• Min studiehandledare/mentor i skolan har varit med i Vem vet mest. Kolla efter Gunnar Söderlund. Dagen efter gav klassen honom en Bamse-tidning, eftersom han missade på en Bamsefråga. Det tyckte i alla fall jag var roligt.


• I fredags när jag satt och räknade matte så såg jag det bästa talet någonsin! Dom har tydligen en bilskola nu också :)

Det är inte på långa vägar allt som har hänt (såklart), men det var det mest "händelserika" av dessa dagar som har förflutit sedan mitt förra inlägg. För att göra det lite skojigare så skickar jag med två länkar. En till ett uppträdande i "Efter Tio" av Per Fritzell, Anders Eriksson och Lars Moberg, som sjunger "Countrykillen". Det andra är från samma program, men nu sitter Anders med på en lite lunch.

Countrykillen
Ser det inte ut som om Anders håller en saltburk i handen? Kommentera gärna!

Lunchen
Anders är med från ca 1:13:00.

För övrigt säger jag bara en sak: SPORTSON!

Att angöra en brygga

De senaste dagarna har varit rätt så händelsefattiga. Jag har varit i skolan och den andra tiden har jag bara tagit det lugnt. I måndags såg jag t.ex. En på Miljonen med Thomas von Brömsen och Gösta Ekman, men framför allt hade både Per Fritzell och Peter Rangmar varsin liten roll. Det var kul att se dom i något annat än sina egna produktioner. Synd bara att det var så små roller.

Idag såg jag "Att angöra en brygga". En riktigt bra HasseåTage-film. Den handlar om ett litet sällskap som ska ha en kräftskiva. Tre personer är på en ö och har alla kräftor och all mat. Tre personer är på en båt och har all sprit. Sedan handlar filmen om hur de försöker träffa varandra, för de lyckas inte riktigt " att angöra bryggan". Det är en film som alla borde se. Så enkelt är det.

Anledningen till varför jag började skriva inlägget var egentligen att jag skulle länka till en intervju med Knut Agnred från Doobidoo. Han kommer ju vara med där på fredag så missa inte Doobidoo på 1:an kl 20!

Intervju med Knut

Playa Del Sol

Ojojoj, nu såg jag precis att både Alla ska bada och Cabaret Cartwright hade urpremiär idag, 1997 och 2007. Jag tänkt bara ta tillfället i akt och påminna er om dessa viktiga händelser.

Annars hoppas jag att ni såg Per Fritzell i Playa Del Sol för en stund sedan. Inte världens bästa program, men det blev genast bättre när han var med :)

SJ=Satans Järnvägar

Så, nu är jag här igen och då frågar man ju sig: Vad har hänt sedan sist? Jo, det här har hänt...

I onsdags var jag och såg C Eriksson Solo! Det var helt fantastiskt. I skolan så var jag helt konstig och kunde knappt prata normalt, men jag delade detta med en annan som skulle se första avsnittet av Grey's Anatomy på kvällen. Jag slutade tidigt, så jag kom hem klockan ett. Då började den LÅNGA väntan innan jag skulle iväg. Jag försökte att inte tänka på det, så att tiden skulle gå lite fortare men det funkade naturligtvis inte. Jag försökte kolla på TV men det fanns inget kul. Jag försökte göra lite matte (som jag behövde göra) men jag kunde verkligen inte koncentrera mig eftersom jag satt och tänkte på hur kvällen skulle bli.

Tiden gick, men absolut inte snabbt. Den ville verkligen släpa sig fram så jag ville egentligen bara plocka upp den och springa iväg så att den skulle ta sig fram lite fortare. Men den släpade sig fram till kl fem, då jag gjorde mig i ordning. Jag gick dit och träffade de andra två kl sex, vår utsatta tid. Sedan följde en timme av prat, förväntningar om kvällen, korttagande m.m. Kvart i sju slogs dörrarna upp och det var tre väldigt spända personer som satte sig på sina platser.

Första akten var riktigt bra. Alla dom där sakerna som är så typiska för Claes fanns där och det var så himla härligt att se. Det var kanske lite tunt med bara pianokomp, men det funkade.

I pausen sprang Jimmy och köpte mat medan jag köpte ett memoryspel och pratade med Johanna. Sedan började andra akten, vilken var fruktansvärt kul! SPOILERVARNING: Under en liten del fick han någon knäpp så att han sprang runt, runt på scenen jag vet inte hur länge. Roligt var det i alla fall för jag skrattade så att jag fick kramp i magen.

Efter att det var slut gick vi ut, och då träffade vi Claes. Det var rätt stort att träffa honom. Jag är fortfarande så himla imponerade över hur han kan komma på allt. Helt otroligt! Vi fick oss i alla fall en liten prat stund med honom, och han signerade min Alster. "Mycket fint!".

Det var en mycket lyckad kväll som jag helst inte ville skulle ta slut. Men, som alla dagar tog den slut och det blev torsdag.

Torsdagen var inte precis min lyckodag. Jag börjar kl 10:40 så jag har en lång och skön morgon hemma, trodde jag. När jag vaknade var jag jätteförkyld, hade ont i halsen och var allmänt hängig. Jag fick pimpla honungste och snorta nässpray. Inte kul. Sedan när jag skulle gå upp för trappan för att ta på mig så slog jag i tån, och det gjorde fruktansvärt ont.

Jag gå väldigt snabbt för att ta tåget kl 10 (för om jag skulle missa det skulle jag komma försent) men när jag hade varit på perrongen en stund ropar de ut "Det är fortfarande stopp i Lerum så vi kan inte släppa iväg några tåg". Jag fick panik och började springa om bussterminalen som bara ligger några hundra meter därifrån. Jag missade min buss med bara någon minut så jag fick vänta på en buss som jag trodde skulle göra mig 10 min sen.

Som tur var blev det inte så. Jag tog bussen till stan och han precis med en spårvagn till skolan. Jag fick springa upp för alla trappor till salen och kom någon minut innan läraren kom. Det kallar jag tur i oturen! Men, jag säger som Harry Jernfeldt "Satans Järnsvägar!".

I fredags var jag mongoförkyld med både feber och ont i halsen som har gått över till idag. Det är vad som har hänt mig under det korta avbrottet.

Hurra, hurra!

Idag får vi säga grattis på födelsedagen till Per Fritzell, för idag fyller han 54 år! Grattis, grattis! Hoppas att det blir en riktigt go' dag!

Hjälp!

Jag var precis inne på GAS-klubbens hemsida där jag såg något hemskt, en rubrik som löd "Rippe drabbad av hjärtinfarkt". Min första tanke var "Herrgud! Det är inte sant!!". Jag läste artikeln och då blev jag genast lugnare, eftersom det tydligen inte var så farligt. Men ändå. Hjärtinfarkt... Jag är fortfarande lite skakad efter den chocken som rubriken gav mig.

Jag är faktiskt lite förvånade över hur jag reagerade. Det kändes nästan som om det var någon i min närhet som hade fått en hjärtinfarkt. Det här visar ju klart och tydligt hur mycket jag tycker om GAS, och det är rätt så mycket.

Jag är i ett litet chocktillstånd nu så jag vet inte riktigt vad jag ska skriva.

Solo

Den här dagen har varit som andra söndagar: Att man har lite små ångest över att det är måndag dan efter. Dessutom har jag redan lite ångest över ett matte-test som vi ska ha på fredag. Jag och min himla ångest! Den ska bara vara i vägen överallt, och förstör allt det roliga.

Ångesten förstörde som tur var inte glädjen över att vi ska beställa biljetter till "The Producers" som spelas på Lorensbergsteatern just nu. Jag sa typ redan i februari att jag tyckte att vi skulle gå och se den, med det blev inte av att vi beställde biljetter. Men nu, efter att den har haft premiär har jag tagit upp det igen, och nu tände dom på alla cylindrarna. Pappa sitter vid datorn och tänker beställa just nu men det verkar som om dom tar ca 250 kr i serviceavgift. Därför, tycker han att jag ska gå till Lorensbergsteatern imorron och köpa biljetterna. Mäktigt säger jag, inte alls säger han. Lorensbergsteatern, here I come!

Nu har jag då två föreställningar att se fram emot. Först C. Eriksson Solo på onsdag (!) och The Producers om ca en månad. Men jag är hyped inför "Solo". Bara tre dagar kvar och sedan smäller det. Shit! Jag tror att jag håller på att gå upp i fotoner!

Update: Tänkte bara påminna om att Lorensbergsteatern fyller 93 år idag! Grattis säger vi till den!

Doobi doobi doobi doo!

Doobidoo var så roligt! Synd bara att Anna Book är så himla jobbig och måste tjöta hela tiden...Annars var det bra tycker jag. Skojiga små klipp och skojiga låtar. Men, det bästa av allt kom ju innan Per och Anna skulle sjunga sin låt. Då visar dom (oftast) något väldigt gammalt klipp på som två som ska sjunga. Det klippet som dom hade på Per var så himla kul att se, och det var gammalt. Det var från, håll i er nu, 1980! Det går inte riktigt att beskriva hur kul det var att se klippet! Det är också väldigt svårt att beskriva hur kul det var att få se programmet, så därför länkar jag till det här. Om ni vill se det gamla klippet med Per så får ni spola fram till 43:42. Enjoy!

Doobidoo

Imorron bär det av till Bokmässan. Tjoflöjt!

Urpremiär!

Idag var det världens goaste dag. Vi började kl 10:40 med Studiehandledartid tror jag att det heter. Där tar man upp saker som man kanske behöver veta eller saker som har hänt. Det var inte mycket som hade hänt och det var inte mycket som skulle hända så vi slutade väl där kl 10:55 kanske. Egentligen skulle vi ha Estetisk verksamhet kl 12:05, men vi som hade drama skulle inte ha någonting. Därför fick alla vi en håltimme på ca 3½ timme! Vi skulle nämligen ha kemi sedan vid 14:20. Jag hade tagit med mig min kamera så vi var 4 pers som sprang omkring och lekte med den. En av oss funderade på att gå in i en kyrka och säga (i normal samtalston så att man hörde) "Det här var ju ingen porrklubb!" Väldigt barnsligt men ack så kul!

När det "bara" var en timme kvar gick vi upp till tredje våningen och satte oss utanför kemisalen på några goa bänkar. Vi hade riktigt roligt och fick extremt många skrattanfall. Så, man kan ju inte precis klaga på håltimmar. Eller?

Idag har det hänt några väldigt viktiga GAS-saker, som är följande:

• 1987: Stinsen Brinner har urpremiär
• 1994: Lyckad nedfrysning av Herr Moro har urpremiär

Det tycker jag är väldigt viktigt. De här två (tycker jag) är GAS helt klart bästa revyer. Inget snack om saken!

Per Fritzell ska ju vara med på Doobidoo imorron (missa inte det kl 20), så jag surfade in på http://www.svtplay.se/ för att kolla om det fanns något litet klipp. Hurra! Det fanns klipp! Ett med en liten intervju med Per och en med hans och Anna Book's uppträdande. Jag länkar till dom här.

Intervju med Per
Uppträdande

Dröm INTE om följande...

Den senaste tiden har flutit på, och det har inte hänt något mer spännande än att spårvagnen råkade snudda en lastbil som körde förbi. Så skojigt har jag haft det. Men det är ändå rätt så gött att det har flutit på. Dels är det ju skönt att veckan går snabbt, men jag behöver ju inte heller vänta lika länge till 30 september och C. Eriksson Solo. Tänk. Det är bara en vecka kvar innan jag ska se Claes på scen för första gången. "Första gången, aaahhh!". Det kommer bli en utmaning "och spännande!". Det kommer det faktiskt att bli. När det dessutom är på hemmaplan känns det liksom extra speciellt. Någon sådan där konstig känsla som man inte riktigt kan beskriva. Man måste nästa ha känt så själv för att förstå. Till alla er andra som inte vet hur jag känner så kommer det i alla fall bli mycket spännande.

Något annat här jag nog inte funderat på, och inget annat har hänt. Fast man kan kanske räkna min dröm som jag hade inatt. I den blev jag sprängd av en atombomb. Det var absolut INTE kul!

"I drömmen var jag tydligen en jude under andra världskriget. Det var jag och en samling människor. Vi blev inputtade i min hus i Partille, men det var ingenting runt omkring det. Alla i huset visste att vi skulle bli sprängda av en atombomb vid en viss tid. Jag var livrädd och satt ensam på min säng när jag hörde ett öronbedövade ljud och all ström slogs ut. Men jag levde."

Då ringde min väckarklocka. Jag satte den på snooze för jag orkade helt enkelt inte gå upp riktigt än. Jag lade mig ner och blundade.

"I drömmen slog jag upp ögonen och tänkte 'Hurra! Jag överlevde en atombomb!'. Jag gick ut ur mitt rum och tittade ut över Partille. Plötsligt ser jag en ljusglimt långt, långt borta och pang, så kommer som en våg emot mig!"

Jag satte mig klarvaken upp ur sängen och jag var verkligen livrädd. Även om det var en väldigt overklig så var jag livrädd och kände mig smått illamående. Även när jag tog på mig direkt efteråt och gick ner till duschen var jag livrädd. Så, detta är helt sant och det är inget jag rekommenderar att ni drömmer om!

Måndag igen

Idag är det måndag, vilket inte är särskilt trevligt. Det vet ni om ni läste inlägget från förra måndagen. Matte, Kemi, Samhällskunskap och Franska. Det är inte precis toppen. Det enda som var lite upplyftande var att jag fick tillfälle att lyssna på mina EP-skivor imorse. Mycket trevlig lyssning, men det var synd att dom var så korta. Två LP-skivor skulle varit mycket roligare. På tala om det så håller jag koll på några skivor på Tradera. Hoppas att dom blir mina :)


Idag har det hänt en del på GAS-fronten (på tala om ingenting), vilket är följande:

• 1995: Lyckad nedfrysning av Herr Moro har premiär


• 2001: Allt möjligt har premiär i Stockholm


• 2005: After Shave och Anders Eriksson i Lycksele


• 2006: GAS i SVT:s 50-årsjubileum

Det sista som jag tänkte ta upp är en mycket rolig sak. Det finns en grupp på Facebook som heter GAS-expert, och en person har lagt upp en mycket fin liten bild där. Gissa vad? En bild på honom och alla hans GAS-saker. Enligt honom är det ca 110 saker. Tänk er det. 110 saker! När jag såg bilden så blev jag riktigt avundsjuk. Så, ni som är medlemmar på Facebook: Ta en titt!

Det är härligt med håltimmar

Igår fick jag mina två skivor! Det pinsamma är att jag inte har lyssnat på dom än. Anledningen är följande: När man lyssnar på en LP-skiva (stor) så ställer man in ett varvtal. När man ska lyssna på en EP-skiva (liten) ställer man in ett varvtal. Det är inte samma på LP och EP, så därför måste jag ställa om den, vilket jag inte vet hur man gör. Pappa sa att han skulle fixa det men han orkade inte, så då kan jag ju inte lyssna på dom. Suck!

Jag sitter här och tittar på nyinförskaffade box med Hasse & Tage-revyer, vilket är mycket trevligt. Det har jag faktiskt gjort rätt länge. Sedan kl 11:45 om jag minns rätt. Det var nämligen en mycket kort dag, vilket det inte skulle vara egentligen men nu var det det. I alla fall, så började vi kl 8:10 med franska. Efter det var det var det svenska, och efter det skulle vi ha engelska. Men så var det tydligen inte, för en i min klass sa att det inte var det. Vi hade tydligen fått ett mail från engelskaläraren att hon vabbade (vård av barn), vilket resulterade till följande: Ingen engelska.

Om det nu inte skulle vara engelska så skulle jag ju få en JÄTTElång håltimme. 24 timmar för att vara exakt. Kemin som vi skulle ha på eftermiddagen uteblev också så vi fick gå hem, kl 10:40. Det är samma tid som jag börjar imorron. Ahhh, det är härligt med håltimmar!

Måndag, måndag!

Så var det måndag igen, som det brukar vara vid den här tiden på veckan (konstigt nog). Det är nästan lite hemsk med måndagar, när man mäste släpa sig upp efter helgen. Även om jag börjar vid halv 10 så är den inte helt bra. Jag har matte första timmen, vilket inte riktigt går ihop med mitt morgonhumör. Det är inte precis så att man vaknar när man sitter med en mattebok framför näsan, och kommer ha den där i 80 min.

Men sedan har vi lunch direkt efteråt, följt av lite kemi. Härligt! Sedan går det neråt igen, med samhällkunskap med en helmysko lärare. Jag lovar, om ni av en tillfällighet råkar träffa honom, gör inte det!

Sista 80 minuterna blir det franska, vilket får mig att klappa ihop totalt. Det är ett språk som är näst intill obegripligt, och det ska man försöka förstå och göra någonting av. Nä, det hade kunnat vara bättre. Fast även om måndagar är så hemska så har det tydligen varit möjligt att göra en bra låt, om just måndagar. Ni GAS-experter där utte kommer absolut känna igen låten.



Jag sitter ju, som ni kanske vet, och väntar på att två LP-skivor ska trilla ner i brevlådan. Hela dagen har jag gått och hoppats på att det skulle ligga en avi i brevlådan när jag kom hem, vilket det naturligtvis inte gjorde. Jag är väldigt otålig när det gäller sånt här, och jag tror nog att många håller med mig om det. Men vi får hoppas att dom dyker upp de närmaste dagarna, annars blir jag nog tokig.

Var blev ni av?

Igår hade jag mycket skojigt med Johanna och Jimmy. Vi var hemma hos Johanna och gasade oss lite. Jag tog med hela mitt GAS-bibliotek och det blev ett litet, men mycket trevligt, GAS-maraton. Vi tittade på alla avsnitt av Macken och sedan blev det Lyckad nedfrysning av Herr Moro. Det var några mycket trevliga timmar som jag gärna gör om.

När jag kom hem så visade det sig att vi skulle få (oväntat) besök av min kusin och hennes två barn. Jag älskar verkligen mina kusinbarn! Dom är så söta och roliga nu när dom är små. Hoppas att jag får träffa alla tre snart.

Över till dagens rapport: Den här söndagen har varit som många söndagar, men ändå inte. Vi åt en sen frukost. Jag klippte gräset och slog foten i en tröskel så att halva nageln nästan gick av (det gjorde ONT). Annars har jag bara försökt njuta så mycket som möjligt av dagen, så att det inte blir allt för jobbigt att gå upp till skolan imorron. Som tur är så börjar jag inte förrän 9:35, tror jag. Jag borde nog kolla upp det innan jag lägger mig.

Jag lyssnar på sen så himla bra låt just nu. Låten är från en revy av Hasseåtage och sjungs av Monica Zetterlund. Den är så vacker och på grund av (eller tack vare kanske man ska säga) Monica's känsla när hon sjunger den berör något oerhört. Det är en låt som verkligen alla borde höra. Jag ger er, Var blev ni av, med Monica Zetterlund. Varsågoda!



Svara du med röda stjärnan på din vårkavaj
Alla tåg som går mot lyckans land på första maj
- Svara på en fråga från en vän som tappat tron
När är dom framme vid sin slutstation?

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar
Men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar.

Frihetens gudinna står på vakt i New Yorks hamn
Om du har en dollar får du rum i hennes famn
Hon som hade fred och frihet som sitt stolta mål
- Så synd att hennes huvud var ett hål!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld?
Hon hjälper förtrycket med att låna det sitt svärd
Var är dom nu, alla löss från barbariets dunkla natt?
Fascismens korpraler? Jo,dom sitter där dom satt

Vi som satts att leva i besvikelsens epok
- Ja vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att även om det blåser lite kallt,
Tro på det vi trodde på - trots allt!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord?
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd?
Han rör ju på sig, så han är nog inte riktigt död....

GAS på TV

Ett litet inlägg bara innan jag ska gå och lägga mig. Jag tipsar om att ni ska se på Doobidoo. Det har varit två avsnitt och varje gång har det varit fina små GAS-tillskott. Förra veckan var det ett klipp där Kerstin spelade på sin bror (Claes) i det sista Frukostklubben och ett klipp där Christine Meltzer mimade till Konfirmationspresenten. Denna veckan var det ytterligare ett GAS-tillskott, dock inget klipp. Nu var det istället en låttitel, och det var inte vilken som helst utan Under en filt i Madrid.

Min dator är lite småknäpp just nu, men annars hade ni fått sett bilder på det här. Tyvärr funkar inte det just nu. Men nu är jag otroligt trött och vill sova. Morsning!

Premiär!

Låt oss börja med gårdagen, lite kort bara. Igår tog jag tåget (som vanligt) in till stan. Jag kom lite tidigt så jag orkade inte vänta på spårvagnen utan bestämde mig för att gå till skolan. När jag hade kommit till Avenyn såg jag en spårvagn i ögonvrån. När den åkt förbi såg jag till min fasa (eller glädje) att det var GAS's spårvagn. Då blev jag först glad, men sedan såg jag numret på den. Det var nr 7, den som jag skulle ha tagit om jag inte hade bestämt mig för att gå. Då blev jag lite småsur. Vi får väl hoppas att jag kan hoppa på den idag istället.

Men nu över till denna dagen, en rätt viktig dag ur GAS-perspektiv. Idag hade nämligen Skruven är lös urpremiär. Tänk på att fira det idag kl 19. Annars finns det lite annat roligt som har hänt idag, som:

• 1982: Skruven är lös har urpremiär
• 1992: Två föreställninger av Skruven är lös
• 1993: Grisen i Säcken har premiär i Stockholm
• 1993: Tornado har premiär
• 1995: Roy och Roger presenterar en ny Volvo-modell

Kom ihåg det nu när jag ska gå iväg. Ajö!

Dubbel vinst en gång till!

Idag har jag varit i skolan som alla andra dagar. Det är en mycket skön dag, men samtidigt en lite jobbig dag. Anledningen är följande: Jag börjar kl 8:10 (måste ta tåget kl 7) men jag slutar redan 12:30. Det är härligt. På tala om skolan hände en rolig sak. Vi satt på lektionen i samhällskunskap när läraren (den läraren är lite speciell) sa något om någon italienare, tror jag. Direkt efter skrattade han till och sa "Det var ju någon gammal schlager eller nåt som det var några som sjöng. Mamma, jag vill ha en italienare eller något sådant". Jag tror nog att hela jag sken upp när han sa det, även om låttiteln var aningen fel. Det var i alla fall lite skojsigt.

Något annat som jag tycker är fruktansvärt roligt är att jag har vunnit två GAS-LP:s på Tradera. Denna gången blev det "Bandy Bandy" och "Bad och sånt". Jag hade velat ha "Utanför slottet" också men den gick över min budget. Men jag är ändå väldigt lycklig över att jag vann två andra lite ovanligare LP:s. Nu ska jag bara få kontakt med säljaren, betala och vänta på att dom trillar ner i brevlådan. Jag kan knappt vänta innan jag kan lägga dom på grammofonen!

Nu ska jag övergå till att lyssna på "Bara Ben" och surfa runt lite på nätet. Ha det bra tills vi hörs nästa gång!

(Just det, här om dagen åkte jag med ett tåg som gick kl 16:17. Ni som inte förstår varför det är roligt borde titta på Stinsen Brinner.)

Måleri på (låg) nivå

Nu sitter jag här efter en lång dag där jag faktiskt har varit lite händig. Tror mig, det händer (och fötter) inte ofta. Jag tror nog att jag har sträckt någon lite muskel på ryggen som jag inte visste att jag hade, men det gör ont.

Nu känner jag verkligen att kreativiteten flödar...Eller kanske inte. Då går vi raskt över till något där kreativiteten har flödad lite i alla fall. Istället för att forska lite på lediga stunder så målar/ritar jag (även om dom tillfällerna är mycket sällsynta). Här ska ni få se lite prov på det.

Här har vi några Pokémon, men dom ritade jag för flera år sedan

Här har vi Claes Eriksson, men det ser man nog inte för att alla detaljerna försvinner när jag tar kort (jag har ingen scanner)

Här här vi en bild på Gene Kelly

Det blir nog inte roligare än så här, för jag har inte så mycket mer att säga. Nu ska jag gå och kolla på film. Ajö!

Dubbel vinst

Min andra vecka på Hvitfeldtska är nu avklarad och jag har tydligen dragit på mig någon sorts förkylning. Lite ont i halsen, snyvig och lite hängig. Bara det inte är svininfluensan! Då blir jag inte glad. Jaja, jag kommer antagligen inte att dö, så det är lugnt.

Nu lite mer upplyftande information. Igår kom min efterlängtade Nåt Nytt, fullproppad med skojig GAS-läsning. Jag vet inte om jag ska prata så mycket om innehållet. Det kanske är någon som funderar på att bli medlem och inte vill att jag ska avslöja något. Så då gör jag inte det. Det var i alla fall mycket trevlig läsning.

En annan fin nyhet (för mig) var att jag hade vunnit i en tävling från GAS-klubben. Nu är jag allt lite stolt. Men vad vann jag då? Jo, ett stort klistermärke från "Hajen som visste för mycket" och ett vykort från "Alla ska bada". Mycket fint!

Mer till den här dagen. Det har nog regnat nästan hela dagen, fast det var uppehåll när vi hade idrott på morronen men sen satte det igång igen. Sedan skulle min klass plus två till åka till Slottskogen och spela brännboll. Man kände verkligen att regnet hängde i luften och efter ca 1½ timme började det spöregna, vilket ledde till att vi åkte hem.

När jag skulle ta tåget hem missade jag det precis och blev tvungen att vänta i en halvtimme på nästan. Då gick jag in på Centralen för att köpa mig en bok, för jag hade ingenting att göra. Då fick jag syn på en bok, som nog skulle göra Maria Olin mycket glad. Det var nämligen en tjock biografi om Monty Python! Den verkar jättebra...Än så länge ;)

Nu sitter jag och gottar mig för att det var, inte en, utan två GAS-stunder i Doobidoo (utan att Knut eller Per var med). Ett där en gäst (Christine Meltzer) mimade till Konfirmationspresenter när hon var typ 12 år. Det andra var mycket roligt att se. Det var nämligen från det sista Frukostklubben, där Kerstin sjunger "Jag spelar på min bror", och dessutom spelar på sin bror (Claes). Klicka er in på webben så kanske ni får se när Kerstin spelar på sin bror.

Men nu har jag inte så mycket mer att säga, utan ska nu lämna er ifred. Ajö!

Nåt Nytt?

Oj, vad länge sedan det var jag bloggade. Fast jag har ju börjat i gymnasiet så jag skyller på det.

Sedan sist så har jag ju som sagt börjat i gymnasiet. Det var en rätt så stor skillnad mot vad jag är van vid. På min förra skola behövde vi inte byta klassrum när vi skulle ha ett annat ämne, och vi hade nästan inga lektioner där läraren stod där framme och bara pratade. Hvitfeldtska är också jättestort. Denna har ca 1850 elever och det hade absolut inte min förra skola. Där går det ca 270 elever, och det är från förskolan till 9:an. En liten skillnad kanske, eller kanske en stor?

Sedan är allting hur stort som helst. Skolan är fördelad på två byggnader (Norra och Södra) och om jag inte minns fel så finns den västra byggnaden också, plus bamba. Ni förstår kanske att det är ganska lätt att komma fel, men hittills har jag inte kommit så fel att jag har kommit för sent. Det är jag stolt över.

Men nu orkar jag inte prata mer om det, för snart trillar den nya "Nåt Nytt" (GAS-klubbens medlemstidning) ner i brevlådan. Det ska bli spännande att se vad den bjuder på. Jag var dessutom med i den förra tävlingen och jag hoppas att jag är en av vinnarna. Jag får hålla tummarna!

Nu hade jag tänkt tipsa om en sak på Tradera. Där finns nämligen en "Bara Ben"-LP, som verkar vara i gott skick. Jag tänkte att det kanske var någon som vill ha en sådan, och jag lovar att ni inte ångrar er om ni köper den. Här är en länk om ni vill ta en liten titt på den.

Nu har jag inte så mycket mer att säga mer än att jag borde äta frukost. Ät gott!

Grattis (igen)....

....Säger vi nu till Gene Kelly som skulle fyllt år idag. Han dog dock tyvärr 1996, men han lever kvar genom sina filmer. Gene, du var en otrolig dansare och det kommer aldrig finns någon som du.

(Fyra inlägg på en dag. Det är inte dåligt!)

Intervju med Anders

Wow! Tredje inlägget för dagen och det handlar om ännu en intervju, denna gången med Anders Eriksson. Det är från samma program som Claes var med i för några veckor sedan. Lyssna och njut!

Intervju med Anders

Något att fira?

Idag, för 23 år sedan, hände något riktigt historiskt för alla GAS-experter. Idag (fast för 23 år sedan) sändes det första avsnittet av Macken. Tänk att det är hela 23 år sedan. Det är inte klokt! Det känns absolut inte som om den har blivit så "gammal". Men nu vet ni i alla fall att ni har något att fira idag.

För övrigt så ska jag ha en dag på Liseberg med gamla klassen innan vi börjar gymnasiet. Hjälp! det känns verkligen inte som om jag ska börja gymnasiet. Jag har inte riktigt fattat det tror jag. Det har alltid kännts som om jag ska gå på "min" skolan, så som jag alltid har gjort. Men imorron blir det något helt nytt. Vad läskigt det känns! Jag tror nog att jag har börjat bli nervös. Det kommer hända så mycket imorron. Ny skolan, nya kompisar, nytt allt! Hjälp! Jag hoppas bara att jag kommer klara mig de närmaste veckorna utan att bryta ihop någongång. Hjälp!

Grattis i efterskott...

...säger vi till Rolf Allan som fyllde år igår! Hoppas att du hade en riktigt go' dag!

Nästa, C. Eriksson Solo

Under denna dagen har det inte heller hänt så farligt mycket, men det som har hänt har varit mycket roligt. Det är följande:

Dagen började som vilken annan dag: Jag vaknade (konstigt nog). Jag gick upp, satte mig vid datorn och tog det allmänt lugnt. Jag mindes gårdagens hallaballo om Claes Erikssons uppträdande i Partille och fick för mig att surfa runt lite om uppträdandet. Till min förskräckelse fick jag se att man behövde beställa biljetter och till mina stora fasa såg jag att salongen sakta men säkert hade börjat fyllas. Jag fick en knäpp och försökte få tag på Johanna och Jimmy (som hemskt gärna ville med) men utan något resultat. Jag fick dock resultat långt senare när jag fick kontakt med Johanna. Vi började disskutera om hur vi skulle beställa, vem som skulle göra det etc. etc. Det slutade med att båda tog en cykeltur till Kulturum där vi träffades och köpte biljetterna. Så gott folk, jag ska alltså få se Claes Eriksson live för första gången. Det känns hur gôtt som helst. Både jag och Johanna pratade om det en lång stund efteråt, och jag tror inte att någon av oss riktigt har fattat att vi ska dit.

Det blev en cykeltur hem till mig där vi satte oss och kollade på biotider. Detta på grund av att jag tidigare under dan hade fått ytterligare en knäpp och undrat om Johanna och en annan kompis (Moa) ville gå och se Harry Potter 6. Vi hade för en tid sedan bestämt att vi tre skulle se HP 6 den närmaste framtiden.

Men vi bestämde en tid, åkte in till stan, såg på filmen och åkte hem igen. Ett mycket lyckat besök om jag får säga det själv, vilket jag också gjorde. Filmen var mycket bättre än #5 i serien, men också mycket mörkare. Men, samtidigt tyckte jag att den var mer humoristisk än den föregående. Antagligen för att väga upp mot det mycket hemska som händer i slutet av filmen. Men nu ska jag inte skriva en reccension av filmen. Jag fattar mig kort, den får 4½ av 5 möjliga. Anledningen: Jag tyckte att det var någonting som saknades, fråga mig inte varför.

Klart slut!

Claes Eriksson-nyheter

Även denna dagen har varit i värkens tecken, dock inte lika mycket som igår. Jag har kunnat äta riktigt mat idag, vilket är ett stort framsteg. Förutom att jag har haft ont har det varit en rätt så händelsefattig dag. Men det har "hänt" tre skojiga saker.

Sak #1
Jag surfade runt lite på sr.se när jag plötsligt hittade en ny intervju med Claes Eriksson. Den kan inte vara mer en några veckor gammal. Jag har nästan lyssnat på hela och hittills tycker jag att den är väldigt bra. Man får höra en del skojiga historier, men man får också veta lite mer om människan Claes Eriksson. Dessutom finns det två gamla intervjuer. En gammal med både Anders och Claes och en annan med deras föräldrar. Dessa hittar ni här.

Sak #2
Jag bor i en ort utanför Göteborg som heter Partille. Mina mamma sa för bara några minuter sedan att hon hade läst en rolig nyhet i lokaltidningen: Claes Eriksson ska uppträda med sin soloföreställning på kulturskolan i Partille den 30 september! "Hur go är den då?!". Fy sjutton vad gött! Det blir verkligen till att skriva upp. Det kan man verkligen inte missa!

Sak #3
Några böcker som jag beställde har kommit. Det är en jättestor bok som handlar om HasseåTage och en annan som heter "1001 filmer du måste se innan du dör". Det ska bli spännande att läsa dessa.

De två översta sakerna är riktigt skojiga, men att Claes kommer till min hemstad är sjukt! Jag hoppas bara att det inte händer något annat så att jag får förhinder. "Då blir det katastrof!".

Något annat än detta har inte hänt så nu får jag ta och lämna över till något annat. Hej!

"Ont, Det gör ont, Det gör ont..."

Här sitter jag i min ensamhet och tycker synd om mig själv. Tandställningen som jag fick i måndags är bara obekväm och det känns som om någon har tagit att basebollträ och slagit mig på munnen med. Tänderna värker och sitter konstigt. Huvudet gör ont på grund av att tänderna gör det. Ändå tänker jag inte ta en Alvedon idag. Jag tog igår men jag blev så hängig så idag tänker jag inte ta det. Jag ska härda ut. Men ovanpå allt det här ligger en gnagande hunger. Jag har jättesvårt att äta, för när jag försöker tugga gör det bara ont. Igår levde jag på potatismos. "Tre mål potatismos om dagen håller doktorn borta" kunde ha varit mitt motto. Idag har jag bara fått i mig 10 köttbullar, 1 dumleglass och ett glas juice. Köttbullarna gick bra men glassen. Jag använde tänderna mer än vad jag borde och det straffade mig senare. Det värkte och pulserade verkligen i munnen i typ 30 minuter efteråt. Det gör jag inte om.

Ett sånt här inlägg kan det bli en sån här dag. Det märks antagligen att jag är aningen deprimerad. Det lättar upp stämningen en aning när jag lyssnar på mina två nyköpta skivor "En go' box" och "Cyklar". En annan sak som också hjälper är att GAS-klubben har länkat till gårdagens inlägg på Twitter. Lite reklam är ju alltid kul.

Nu ska jag återgå till att tycka synd om mig själv. Ni andra får ha det så bra!

Video

Iförrgår hade jag väldigt tråkigt, och då kom jag på vad jag skulle göra. En film, om programbladet till Cyklar. Den kommer ni att få se här. Det är verkligen inget speciellt, och det är en riktig amatörvideo. Jag hade inte tillgång till något bra program så den är redigerad i Windows Movie Maker, ett riktigt dåligt program.

Nu har jag nog ursäktat mig tillräkligt, så här är den.

Fjärde och sista gången på Liseberg

Nu är jag nästan precis hemkommen från Jan Rippe's uppträdande på Liseberg. Det var verkligen jättekul! Men mer om det lite senare.

Den här fina dagen började uselt. Jag var tvungen att gå upp kl halv 7 för att hinna med ett tandläkar besök. Inte precis vad jag ville, men nu har jag fått min tandställning. Det var inte heller precis vad jag ville för jag tycker att man ser dum ut, och dessutom ömmar det i munnen. Usch!

Jag möte kompisarna Jimmy, Johanna och Daniel vid kl 12 och efter det följde en liten GAS-utflykt kan man nästan säga. Vi gjorde ett besök på Lorensbergsteatern (där jag köpte två skivor), vi besökte Chalmers, hoppade omkring på Wavrinskys Plats m.m. Mycket lyckat om jag säger det själv.

Vi kom in på Liseberg vid halv fyra kanske och sprang sedan omkring och spelade och roade oss på andra sätt (kan man ha så många "Och" i en mening?). Men vi satte oss givetvis i god tid till uppträdandet. 5 tror jag nog att klockan var, och det skulle börja vid kl 7. Sedan följde en tid av regn och lång väntan. Det kunde ju åtminstone ha varit fint väder när vi satt där, tycker jag. Fast vi fick ju i alla fall få höra en liten soundcheck en timma innan, vilket lättade upp stämningen en aning.

Klockan slog 7 och in kom...Sven Usling! Jan gjorde ett uppträdande som enbart bestod av GAS-låtar (fast det var nog någon låt som inte var det). Med sig hade han en klädhängare med olika scenkläder. Han hade med sig dom för att visa upp hur han såg ut, eftersom han inte skulle hinna byta. Just det, som lovat nämner jag nu några roller/sånger som han gjorde (när han väl gjorde dom kändes det självklart att han skulle det, även om jag inte kunde komma på vad han skulle göra innan): Goja, Jolo (mannen med banlonpolo), Roger, Staffan Pärs, Den blommiga brottartrikån, Bengt-Erik Grahn m.m. Men det roligaste saken var nog när han själv sjöng sin stämma på Bara Sport. Det var bara lite komp till så man fick gissa sig till hur den lät egentligen. Kul var det i alla fall.

I en låt sjöng han om galna bananer (tror jag) och innan frågade han om vi var hungriga. Även om vi inte var det tyckte han att det var dags för fruktstund och kastade ut lite frukt i publiken. Men det ballaste var att han frågade om jag ville ha, vilket jag absolut inte sa nej till.

Efteråt när han kom ut och hälsade fick jag min Cabaret Cartwright-filmis signerad, men Jimmy och Johanna sa att jag skulle fråga om han kunde signera mitt päron (som han kastade ut), vilket han också gjorde. Jimmy och Johanna bad också om varsitt päron som de fick signerade. Sedan tog vi en bild och jag fick en kram. Men, det är inte slut där. Kerstin Granlund var där också, i sällskap med sin man. Hon var framme och hälsade på Jan, och just när vi skulle fråga om autograf sprang hon iväg. Så dumt det kan bli.

Ni hör ju själva att det var en rätt okej dag, och många bilder blev tagna. dom kommer ni tyvärr inte få se nu utan det får vänta tills senare. Dessutom har jag lite smakprov på hur det lät. Ni får ha det så bra tills vidare.

Vardags-förgyllning

Nu är jag nästan precis hemkommen från en liten filmkväll, och tänkte att det kanske var på sin plats att blogga lite. Men frågan är bara om vad, och då fick jag en liten "snilleblixt". Varför inte berätta om det trevliga som hände igår. Eller egentligen hände det två trevliga GAS-saker igår, så vi berättar om båda. Eller vänta nu! TRE saker ska det nog bli, även om den tredje saken inträffade i förra veckan någon gång. Men det skiter jag fullständigt i, för det är en rolig sak.

Sak #1
I förra veckan hade famljen (plus min faster, farbror och kusin) bestämt att vi skulle åka ut till ett ställe på Tjörn som heter Pilarne, där det finns en fin utställning i en hage. Det må låta konstigt men det är sant. Men eftersom det var så fint väder åkte vi ut med båten och badade istället, medan min faster, farbror och kusin åkte till Pilarne.

Senare på kvällen när vi hade kommit hem fick jag ett sms från min kusin. I det stod det:

"Ni skulle följt med till Tjörn! Gissa vem som joggade förbi oss? Claes Eriksson!

Det kändes fruktansvärt fuskigt, så jag tog upp det här nästa gång jag träffade dom. Min faster sa att de var ute och körde lite på Tjörn när hon plötsligt ser en gubbe komma joggandes emot dom. Hon tänkte precis säga "Titta vad han ser sliten ut!", fast det blev istället "Nämen titta! Det är ju Claes Eriksson!". Jag skulle faktiskt ha byt badturen mot det där tillfället.

Sak #2

När jag började bli så här beroende av GAS sa retade min mamma mig med att hon hade varit och sett Cyklar, och att hon till och med hade sparat programet. Jag blev eld och lågor och frågade om hon visste var det fanns. Hon sa att det fanns i en låda i bokhyllan (bland andra program) men när jag letade hittade jag det inte. Hon hade antagligen slängt det då, även om hon inte visste varför/när, sa hon. Där efter gav jag upp hoppet om att få se det programet.

Nu i dagarna rensar vi vårat förråd. Igår morse när jag fortfarande låg i sängen kom mamma upp och sa att jag förmodligen skulle bli glad och höll fram ett helt äkta program från Cyklar. Snacka om att jag blev glad! Det hamnar i min GAS-mapp med en gång.

Sak #3

Jag träffade min kompis igår och hon sa att hon nu officielt var medlem i GAS-klubben. Hon hade till och med med sig sin Nåt Nytt.

Saker som dessa tre är saker som kan förgylla vardagen. Även om det är småsaker, och inte så där jätteviktiga saker egentligen, gör det mycket för mig. Hoppas att ni och får uppleva sånna här små saker som kan förgylla tillvaron.

Vi ses!

Ännu en uppdatering

Tjenamors i lingonskogen! Herrejäklar var icke uppdaterad den här bloggen är. Detta påpekades faktiskt av kompisen William, vilket var väldigt klokt. Fråga mig inte varför det inte har blivit av, antagligen för att jag inte har haft något skojigt att skriva. Lite skrivatorka med andra ord. Men nu är jag i alla fall här igen.

Vi tar och börjar i söndags, eller vad säger ni? Det gör vi. Då hade jag ett litet släktkalas för att fira mina 16 år här på jorden. Mycket trevligt med många fina släktingar som jag fick paket av. I paket låg det nya Potter-spelet till PC, en skiva med Monica Zetterlund och filmen Kelly's Heroes, jo jag tackar! Fina paket var det, och på grund av det har jag suttit och nördat mitt nya Potter-spel sedan jag fick det. Själva huvuduppgiften är busenkel så man spelar klar det på cirka 1-2 dar, men resten. Man ska hitta en massa olika saker och vinna olika prylar och det är inte det lättaste ska jag säga. Det är i alla fall skojigt tidsfördriv.

Resten av tiden har jag nog knappt gjort någonting. Jag har läst en del. Läste ut Da Vinci-koden här om dagen, och jag kan förstå att det blev ett sånt hallabaloo om den. Den fängslar en verkligen, no question about it. Jag kunde knappt släppa den ifrån mig, så jag säger bara: Läs den!

För att den senaste tiden har varit mycket ohändelserik (kan man ens säga så?) så blickar vi framåt i tiden. Imorron är det dags för ytterligare en filmkväll. Min mamma sa angående det i dag att hon tror att vi har separationsångest, för förregående sommrar har vi inte hållit på så här. Det kan jag nog hålla med om, för det kommer kännas väldigt konstigt att inte gå tillsammans med de här dönickarna. Gud vad jag kommer sakna dom!

Nä, nu blev det lite sorgligt här. Nu får vi torka tårarna och blicka ytterligare fråmåt i tiden, till måndagen. Då är det dags för Jan Rippe på Taubescenen. Äntligen! Det var längesedan jag såg dom live. Det är nästan lite beroendeframkallande. Jaja, över till Jan's uppträdande. Jag undrar verkligen vad han kommer hitta på för något. De andra tre var det några grejer som var rätt självklara att de skulle göra (som att Per skulle göra Assarsson, att Anders skulle göra Roy och att Knut skulle sjunga Borås, Borås) men med Jan tycker inte jag att det är lika självklart. Det kanske bara är jag som är lite bakom flötet men jag kan faktiskt inte komma på någonting. Han kan ju göra Roger, men det är ju absolut inte samma sak när han inte har Roy med sig. Ni får gärna skriva någon liten komentar om vad ni tror att han kommer göra, så rapporterar jag om han gjorde det :D

Jag vet inte, men det verkar som om min skrivatorka har tagit slut, för tillfället i alla fall.

Ha det fint!

Frankrike-resan, del 3

Föregående kväll var jag på en liten filmkväll igen, därav blogguppehållet. För att gottgöra lägger jag nu den tredje delen av min Frankrike-resa. Enjoy!

Måndag 20/7
Idag åka vi inåt landet. Först till en stad som heter Saintes. Vi gick och tittade runt lite i staden, bl.a. på och i en jättestor och gammal kyrka. Jag har för mig att den var från 1100-talet. Men får gissa sig fram lite här när det gäller information om saker. Allting står ju på franska och det finns nästan ingen information på engelska. Det är väldigt jobbigt med det här landet. Om det finns information om t.ex. en byggnad står det aldrig på engelska. Dessutom finns det ju nästan inte en enda kotte som kan/vill prata engelska. Suck!

Men, vi åket vidare på den franska landsbyggden. Vi bor ju i ett område som heter Cognac, och härifrån kommer ju drycken konjak. Därför, åkte vi till en liten gård som gjorde konjak. Inte jättespännande. Som tur var fortsatte vi vår resa mot en by som hette St Souvent tror jag. Vid det här laget hade jag varken ätit eller druckit på en lång stund, och det var hur varmt som helst. Vi skulle gå uppåt en bit i byn och jag var ju helt ”groggy”. Jag ville inte gå omkring. Jag ville ha mat! Men här är det så att alla restauranger typ stänger vid kl 3 och öppnar igen runt kl 7, så någon mat var inte att tänka på.

Vi åkte vidare, mot staden Cognac. Där hade vi tänkt äta lite, men allt var stängt. Som tur var så fanns det en vanlig affär öppen så att vi kunde köpa ”trekantsmackor” och lite dricka. Det var så gott! Eftersom jag var helt slutkörd var det ljuvligt att bara äta en liten macka.

Nu har jag i alla fall fått lite mer mat i mig, och jag är mätt och belåten, och sömnig.

Bortförklaring (nästan i alla fall)

Hej igen! Jag har varit borta i några dagar nu, som ni kanske har märkt. I söndags åkte jag tidigt till ett ställe som heter Hedekas (ligger i Bohuslän), där mitt ena kusinbarn skulle döpas. Dagen efter fyllde ett annat av mina kusinbarn år så vi sov över hos min kusin, för vi orkade inte åka hem. Där har ni förklaringen till varför jag inte har varit hemma.

Men det retar mig lite att jag har varit bort en del, för jag har inte kunnat skriva grattis på bröderna Erikssons födelsedagar. Det retar mig en del. Därför säger jag nu:

Grattis på födelsedagen Anders! Jag hoppas att du hae en riktigt härlig dag!

16 år! (kass rubrik)

Nu sitter jag här på mitt rum, på min födelsedag. Hela 16 år är jag nu. "Vad fint det känns". Jag har inte fått några presenter av mamma och pappa än, men jag fick av mina kompisar igår. Jag fick bl.a. en mini-rubriks kub (2x2. Jag fick den nog bara för att dom jag fick den av satt väldigt mycket med varsin rubriks kub) och ett par konstiga solglasögon, som nästan var lite av ett internaskämt skulle jag vilja påstå. Mina ser ut som på bilden fast de är lila-rosa med en massa dimanter. Det är verkligen inte jag! Men jag tycker om dom ändå.

Ja, som sagt sitter jag här (nästan i min ensamhet) och väntar på att jag ska få min presenter. Konstigt nog känner jag mig knappt "spänd", som jag har varit i princip alla de föregående åren. Jag har väl kommit till det stadiet då man slutar vara som ett litet barn på julafton/födelsedagar. Men, jag känner på mig att när jag väl sitter där och precis ska öppna den första presenten så kommer det vara precis som förr.

"Hmmm..." jag undrar vad jag kommer få... Jag har faktiskt inte en aning för jag har inte sagt någonting, förutom en kamera. Men det har jag inte tagit upp i samband med min födelsedag. Men dom kanske kommer ihåg det, vem vet? Annars får jag nog någon bok och någon liten film kanske. Jag brukar oftast nöja mig med lite böcker och filmer. Antagligen kommer jag få kläder, som jag alltid får. Det får nog nästan alla tror jag. Oh well, I'll see what I'll get.

Nu ska jag inte störa mer här, utan störa mer där ute medan jag klipper gräset.

Ha det gött!

Frankrike-resan, del 2 (i brist på en bätrre rubrik)

En dag kvar och så har jag levt hela 16 år här på Jorden. På någon vis känns det galet kul att fylla år igen. Dels för att jag inte har en aning om vad jag ska få (jag har inte önskat mig någonting speciellt), dels för att jag kommer ett år närmare pensionen XD Eller kanske inte därför, men...ja.

Lite senare ska jag sticka till en kompis på filmkväll där vi bl.a. ska fira mig och två kompisar som har fyllt år inte allt för länge sedan. Jag undrar vad jag får av dom? "Hmmm..."

Det är en övernattningsfilmkväll (vilket långt ord) så jag kommer kanske inte skriva imorron. Eller det kanske jag gör ändå... I alla fall, på grund av det så kommer här andra delen av min Frankrike-resa. Varsågoda!

Söndag 19/7
Idag har jag haft en härlig dag. För det första så fick vi sova jättelänge. Precis vad jag behövde efter alla timmar i bilen. Jag blev så lycklig i morse för vi åt baguette till frukost. Det är ju så gott! Jag har längtat efter en sån här frukost i ett år, från förra gången vi var här.

Vi hade inte bestämt att vi skulle göra så mycket, så det blev en promenad på två timmar runt i ”vår” lilla by. Franska landsbygden är verkligen olik den svenska landsbygden. Alla hus (och jag menar ALLA hus) är byggda av sten i någon form av sandsten eller kalksten. Dessutom ser alla hus jättegamla ut, men det är himla vackert här.

När vi sedan kom hem efter vår lilla promenad så lagade pappa lite mat, och sedan var det dags för *trumvirvel* riddarspelet! Vi tänkte att vi kanske skulle visa vårat vikingaspel för dessa sofistikerade fransoser, som bara spelar Boule hela dagarna.

Riddarspelet är ett trädgårdspel, som är ganska likt kubb. Jag orkar inte gå in på reglerna, men det är riktigt skojigt faktiskt. Det har vi spelat i hela 2 (!) timmar. Därför är jag lite småtrött och behöver nog egentligen en riktigt go säng. Hej!

Frankrike-resan, del 1

Nu idag, en dag som denna, hade jag tänkt lägga ut första delen av min Frankrike-resa här på bloggen. Det kommer bli långt och kanske lite jobbigt att läsa, men sånt får man la leva med. Så nu säger jag: Varsågoda, första delen av Frankrike-resan!

Lördag 18/7
Nu har vi kommit fram till huset som vi ska bo i, men det tog lång tid. Igår satt vi i bilen i hela 18 (!) timmar. Som många kanske vet så kan det vara väldigt mycket köer i Tyskland. Det råkade i alla fall vi ut för. Vi skulle övernatta på ett hotell i Belgien, och vår GPS beräknade att vi skulle vara där runt halv 9 på kvällen. Så blev det inte. Istället kom vi dit halv 1 på natten.

Det blev inte mycket sömn. Idag skulle vi vid 7, även om vi skulle sticka vid 8. Även idag var det en lång bilfärd. 11 timmar satt vi i bilen. Men nu är vi i alla fall framme här i Pont l’Abbé d’Arnoult, inte långt ifrån Cognac. Vi har hyrt ett hus här så det var en gubbe här som visade oss runt i huset, och det är ju så fint. Ganska stort och med världens finaste utsikt. Vi har jättestora fönster ut mot ett stort solrosfält och lite längre bort är det en fin liten dal. Så fint är det!

Men snart ska jag lägga mig. Vi åt mat för ett tag sedan på en fin restaurang som hade jättegod mat, så nu börjar jag bli lite dåsig.

Bye!

"Jag är hemma!"

Nu är jag tillbaka från baugetternas land. Vi kom hem kl halv 2 inatt så jag är väldigt trött. Något längre inlägg väntar jag med, för jag orkar inte skriva särskilt långt nu.

Men något bloggande blev det ju inte i Frankrike, och då kunde jag ju inte gratta Claes Eriksson på födelsedagen! Så det får jag göra nu.

Grattis grattis Claes! Hoppas att det blev en riktigt fin födelsedag!

Frankrike nästa!

Imorron sticker jag, till Frankrike i 12 dagar. Vi ska bila ner dit och på grund av det måste vi åka kl 6 på morronen! Jag tror nog att någon kommer behöva dra mig upp ur sängen. Men, eftersom jag nu är borta i 12 dagar blir det kanske ett litet uppehåll här på bloggen. Jag kommer ta med mig datorn, men jag kanske inte kan koppla upp mig till nätet så väldigt ofta. Om det nu skulle bli så att nätet inte riktigt vill så kommer jag skriva ner tankar under dagen, som jag kan lägga ut senare. Det blir så svårt om man ska komma ihåg allting när man kommer hem. Så, då hoppas jag att ni kommer ha det bra här uppe i kalla Norden medan jag sticker till varmare breddgrader och har det gött.
Ha det så gött tills vi ses igen!

Ja, må hon leva!

Idag fyllde min kompis år. Hon heter också Johanna och fyllde hela 16 år. Det är för övrigt samma Johanna som titta på GAS i Mölndal, och även samma Johanna som (med hjälp av lite tjat från min sida) har blivit en GASexpert.

Men, hon fyllde ju år idag, och det ville jag och min kompis Moa fira med dunder och brak. Vi hade sagt till henne att vi skulle träffas i stan vid halv 1. Jag och Moa träffades i stan vad kvart i tolv, för att kunna förebereda oss lite. Vi gick och köpte en liten tårtbit till henne, så att hon kunde gå omkring med den som Herr Ivarsson (eller skulle hon äta den kanske?). Sedan satte vi oss på en bänk och väntade på att hon skulle anlända. Under tiden blåste vi upp några små ballonger som det stod Johanna på, och bestämde hur vi skulle göra när hon kom. Och det gjorde hon. Då fick hon sin lilla tårtbit, en toblerone, en massa ballonger och serpentiner (på sig). Då fick jag reda på någonting som gjorde mig väldigt stolt. Hon hade fått ett medlemskap i GASklubben i present, precis som hon hade önskat sig. Det är allt så att man blir lite tårögd när man hör det...Snyft

Men tiden gick och det var hög tid för henne att äta tårtan. Vi gick och satte oss på precis samma ställe som jag och William satt på innan vi skulle se Knut på Liseberg. Hon åt sin tårta och vi satt och pratade och hade det lite mysigt och pratade om vad vi skulle göra resten av dagen. Det vi bestämde var att gå omkring helt enkelt.

Vi gick till lite olika roliga affärer, men jag ville så gärna köpa en present till Johanna. Då slog det mig, vi skulle till Movieline. Resan bar av dit och jag frågade om hon hade någon GAS-DVD. Det hade hon inte, men hon ville ha en. Det fick hon också. Min present blev DVD:n med Revytriptyken (Skruven är lös, Träsmak och Cyklar + the Castle Tour). Dessutom blev det en liten tidig present till mig själv, Den Enskilde Medborgaren.

Mmmm, det var en fin dag. Några bilder blir det inte än. Dom ligger inte ens på datorn än. Men, nu vill jag bara säga:

Grattis Johanna!

För övrigt anser jag att jag har blivit beronde av radiprogram via nätet.

Hej!

Säng säng säng!

Idag har jag då dragit 2 tänder till, så nu har jag 4 fina gluggar som jag kan vissla genom. Fast jag jag klarar inte av att vissla genom dom, men det går nog.

Nu ska jag berätta en liten konstig sak, när det gäller mig. När jag drog tänderna fick jag ju självklart bedövning, så att halva munnen var helt bort i ca 4 timmar. I alla fall, jag har märkt att jag tydligen har den förmågan att jag blir fruktansvärt trött och utmattad av bedövning. Så, när jag kom hem låg jag typ under en filt i soffan (eller Madrid) och kollade på Tornado i några timmar. "Det är långt till poängen, det märker ni va?". Då höll jag på att slummra till. Sedan gick det några timmar och jag bestämde mig för att lägga mig i sängen och lyssna på GAS en stund, för att vila lite. Jag satte på GAS-jukeboxen och lade mig i sängen. Sedan slocknade jag inom 5 min. Sedan vaknade jag 1½ timma senare, till GAS. Det konstiga är att jag somnade, till GAS! Det går ju inte. Då måste man vara otroligt trött och utmattad.

Just nu känner jag mig fortfarande trött, men det kanske beror på annat. Jag är nog i stort behov av en säng egentligen. Men jag vill ändå inte lägga mig. Jag får väl lyssna på den här så kanske jag får lite "sänglängtan".



För övrigt har det varit en helt vanlig dag. Just nu lyssnar jag på Babben Larsson's sommarprogram. Hej!

Tandvärk

Aj aj aj! Idag har inte varit någon rolig dag, för jag har varit och dragit två tänder. Jag ska inte gå in på detaljer men det var ingen höjdare alltså. Men det slutar inte där. Imorron ska jag också dra två tänder, kl 8:40! Usch! Jag har ont. Märker ni hur jag tigger sympati nu? Jag är allt lite patetisk.

And now for something completly different, nämligen dagen i övrigt. Jag har varit en tråkig människa, som vanligt. Jag har suttit vad datorn och gjort några från www.vetgirig.nu. Dom var inte svåra alls. Alla rätt på alla 6. Sedan blev jag sugen på att göra ett eget quiz, så jag började göra några frågor om Tornado. Inom kort kommer den nog förhoppningsvis att vara klar. Då kommer det finns en liten länk i något inlägg i framtiden.

Men, jag har gjort mer. När jag då kom hem från tandläkarn ville jag tänka på något annat och satte på en GAS-DVD, Lyckad nedfrysning av Herr Moro. Min mormor och morfar var med mig och tittade, vilket var lite kul. Det är aldrig någon som vill kolla på GAS med mig. Sen kollade jag på två avsnitt av Tornado och nu sitter jag här sen en tid tillbaka.

Rolig dag va? Roligt och läsa eller? Skulle inte tror det...Därför tar detta tidsfödriv slut nu. Ha det fint!

Allsång x2?

Ni såg väl Allsång på Skansen igår? Det gjorde jag. Man kan nästa säga att det förgyllde min dag. Efter en heldag ensam så var det varmt välkommet med lite GAS i TV-rutan. Programet var lite av en Povel Ramel-hyllning kan man väl säga. Han var rolig förresten. Men då sjäng dom i alla fall en låt som heter "Det ringer". Anders Lundin fick olika telefonsamtal under låten, och någon svara med ett namn, t.ex. Ina. Anders frågade "Vilken Ina?", och den i andra änden sjöng personen "INAtt jag drömde...". Man fick inte se vem det var som svarade direkt, men den sista svarade med "Hugo!" Då hörde man med en gång att det var Claes. Han stod där på scenen och tittade med sin lilla vilsna blick (som han har rätt så ofta). Sedan, innan han skulle läsa en fin text av Povel, blev det ett litet kort "försnack" a la Claes Eriksson, med några av hans speciella miner.

Det var ett fint litet program. Mitt lite nördiga jag gick senare in på svt.se och såg den extra halvtimmen som inte är med i TV. Då läste Claes Bara Ben. Kan det bli bättre? Dessutom såg man Anne Otto skymta till i publiken när han läste Povel's text. Mycket fint. För er som, av någon anledning, inte såg programet kommer här lite länkar.

Hela programmet
Claes kommer in i programmet ca 30 min in i programmet

Det ringer
Claes läser "Släkthuset"
Claes läser Bara Ben

Sedan finns det minst två intervjuer med honom, men dom orkar jag inte lägga upp. Lite får ni allt fixa fram.

Förrutom att ha skrivit det här så har jag nog inte gjort någonting. Även det här var en dag där jag gick omkring i min ensamhet. Men lite bra är det allt att man är ensam. Det är lugnt och tyst, och man kan göra precis vad som faller en in. Jag har t.ex. tittat på Resan som blev av, där jag uran att störa någon kunde sjunga med i varje låt. Då kan man ju nästan säga att jag hade lite "privat" allsång med Resan.

Jag har dessutom, utan att ha stört någon, kunnat spela hur mycket gitarr som jag har velat, och har nog p.g.a. det utvecklats lite. Nu kan jag nästan spela alla låtar ut boken "En himla många låtar". Självklart är det GAS. Även om det har varit lite ensamt till och från har det varit en fin dag. Men, nu får allt det här bloggandet ta slut.

Ha det fint!

Sommarpratare

Runt den här tiden på året är det ju hög tid för Sommar i P1, där olika kändisar pratar om lite allt möjligt som faller dom in. Det har ni väl hört talas om? Det har i allra högsta grad jag gjort. Jag tycker att det är ett jättehärligt program och jätteskönt att lyssna på. Det är så skönt att bara slappna av och ta del av vad dom har att berätta. Jag tycker att det känns så speciellt att de vill berätta någonting från deras liv, för lilla mig.

Jag tycker faktiskt att det många gånger berör, på olika sätt. Dels får det mig många gånger att skratta, men minst lika många gånger kan det få mig nerstämd. Antagligen har det att göra med att de som pratar, pratar från hjärtat. Gud vad luddigt det känns, men det är vad jag tycker. Det är många gånger som jag har stängt av, just på grund av den anledningen att det inte berör. "Prataren" talar inte från hjärtat, vilket i sin tur inte ger programet den värme som just ett sånt här program ska ha. Många gånger är mysighetsfaktorn på programet är skyhög, då "prataren" lägger in den värmen som behövs för att nå ut. Fast det beror väl på hur bra talare personen i fråga är.

Men, varför nu detta tjat om sommarpratare? Jo, för att jag nu, flera kvällar i rad, har suttit med lurar och tagit del av många fina små historier. Och, eftersom det nu är 50 års-jubileum läggas alla tidigare program ut, enda från 1959. Ni GASexperter blir nog glada när jag säger att Claes Eriksson har sommarpratat två gånger. Hans program har dock inte blivit upplagda än. Det kan man ju förstå, eftersom det bara är en bråkdel avv alla de hundratals program som är upplagda. Men, som tur är så expanderar arkivet hela tiden.

Jag tycker att ni borde lyssna på åtminstone ett program. Det är riktigt go avkoppling. Länken till de föregående årens sommarpratare finns här och den till detta årets här.

Två stycken som jag lyssnade på igår föll mig i smaken, och var följande:

Anders Jansson
En av skaparna till Hipp Hipp

Magnus Härenstam
En man som alla borde veta vem det är. Jag säger bara: Fem myror är fler än fyra elefanter. Jag lyssnade på programet från 2006.

Nu kanske jag har fått er intresserade. Vem vet? Nu ska i alla fall jag återgå till att lyssna på Tomas von Brömssens sommarprogram. Ha det så fint tills vi ses igen!

Missa inte...

...Claes Eriksson på Allsång på Skansen i kväll kl 20. Det verkar inte som om han ska göra så jättemycket, men det är ju alltid kul att få se någon ur GAS på vanlig TV. Men, för att ni ska kunna ladda upp lite inför kvällen kommer här två färska klipp. Det ena är till och med från tidigare i morse. Var så goda!

Claes i Gomorron Sverige
I det här klippet får ni spola fram till ca 9 minuter in i klippet, om ni inte vill veta mer om trädgårdens betydelse förstås.

Claes innan allsången
En kort intervju med Claes. Reporten är dock väldigt irriterande som avbryter honom hela tiden.

Nu hoppas jag verkligen inte att ni missar Allsång på Skansen, nu när jag har påmint er.

En salig blandning

Här är jag igen, tillbaka efter ett "långt" uppehåll. Varför i all världen ska man med ett uppehåll till undrar ni? Ja...

Anledningen till detta är följande: Jag har inte varit hemma. Jag har varit uppe hos min kusin och hennes små barn mellan 1/7 och idag, 5/7. Dagarna innan hände två mycket roliga saker. 29/6 fick jag min Bara Ben-LP. Det var så kul att äntligen få hålla i den att jag hade stora problem med att få upp det väl tejpade paketet. Under de två dagarna som jag kunde lyssna på den innan jag åkte gick den varm.

30/6 åkte var jag och kollade på Knut's uppträdande på Liseberg, som var väldigt trevligt. Denna gången fick jag och Jimmy med oss två personer till: Johanna (som vi hade med oss på uppträdandet i Mölndal, och har nu börjat förvandlats till en GASexpert) och William (som jag nog har nämnt innan). Dagen började med att jag och William åkt in till stan en stund. Vi hade det jättetrevligt, gick omkring lite och satte oss för att äta på en gräsplätt intill kanalen, bakom Storan. Sedan bar det av mot Lorensbergsteatern, där vi skulle möta Jimmy. Vi satte oss på en trappa utanför Kulturtubens entré (det enda stället som erbjöd skugga). Då kom Lars "Åby" Hermansen och någon annan (som jag mycket väl känner igen, men som jag inte kommer ihåg namnet på) ut genom dörren, och ställer sig där och pratar. Lite små skoj.

Men Jimmy kom och vi gick vidare mot Liseberg, och klockan var nu runt 4. Vi hade bestämmt träff med Johanna kl 5 så vi gick runt och spelade på lite olika hjul för att få tiden att gå. Jag ville hemsk gärna gå till Taubescenen och se om de hade börjat repa eller någonting, vilket vi gjorde kvart i 5. Till min glädje, hade de börjat rigga grejer. Vi gick och satte oss längst fram nästan i mitten. Sedan blev det en lååång väntan. Johanna kom vid 5, och ett litet rep blev det väl nägon halvtimme efter det. Sedan var det bara att sitta där i en och en halv timme till. Vi ville ju inte förlora våra fina platser.

Konserten började i tid, och den var väldigt rolig. Han drog nästan igenom hela sin soloplatta Text & Musik, plus några GASfavoriter. Efteråt kunde man träffa Thomas från GASklubben, och om man härmade Knut på linjen fick man en fin liten present. Detta gjorde jag. En GASpresent tackar man ju inte nej till. Sedan växlade jag några ord med Knut (som antagligen kände igen mig) och fick min Text & Musik-platta signerad. Med andra ord, det blev en mycket lyckad dag.

Ja, efter det så var jag ju uppe hos min kusin, vilket var väldigt trevligt. Det har blivit (minst) ett långt bad i sjön varje dag, och mycket lek med små kusinbarn. Jag är därför rätt så slut, så jag borde nog gå och lägga mig. Jag orkar inte, men jag borde. Så, för att jag inte orkar gå och lägga mig kommer här lite bilder. Tills vi ses igen, ha det gött!

En fin Bara Ben-LP, som nu äntligen är min!

En skojig liten bild på baksidan av fodralet

En skojig liten bild på innerpåsen

Min fina signerade "Text & Musik"-platta

Jag orkade visst inte lägga upp fler bilder. Mer bilder från dagen kommer imorron, tror jag.

Filmfrossa

Igår var jag i stan. Jag hade bestämt med min syster att vi skulle åka in till Movieline nu någongång denna veckan. För er som inte vet vad det är är det en väldigt stor filmaffär, som i princip har allt. Jag hade aldrig varit där förut, så jag behövde testa och se vad det var. Jimmy följde också med (ni som följer den här bloggen vet vem det är).

Vi tog tåget ner till stan och gick en inte allt för lång bit till Movieline. När jag kom in var det som att vara i himlen. Det fanns verkligen filmer överallt, och de hade allt som man kunde tänka sig. Även lite ovanligare filmer hade dom, som jag vill ha. Jag stod en lång stund och bara dreglade över de många hyllorna med TV-serier. Tyvärr hade jag inte så mycket pengar så det blev ingen, för sånna boxar är ju rätt så dyra. Sedan bar det av mot hyllorna för svensk film för att se om de hade någonting med GAS, och självklart hade dom det. Det fick bli en mycket efterlängtad Kasinofeber-DVD till både mig och Jimmy. Jag stod en lång stund och dreglade över alla musikaler och gamla klassiker som de hade, och av dom valde jag: Trollkarlen från Oz (man favoritfilm när jag var sju år, som jag inte har sett sedan dess), Sweeney Todd och From here to Eternity. Sedan, eftersom jag är ett Bond-fan, köpte jag den senaste filmen Quantum of Solace. Det bästa var nästan att varje DVD kostade 99 kr. Ett mycket bra pris om jag får säga det själv, vilket jag precis gjorde. Jag fick nästan tvinga mig därifrån, annars hade jag nog köpt upp halva affären.

Idag (och igår) har jag sett på alla förutom From here to Eternity, vilket antagligen kommer att ske imorron. tills dess ska jag sova. Ajö!

Nösunds värdshus

Här har ni mig igen med ett nytt inlägg, som förhoppningsvis skall vara något glädjande.

Jag läste för bara några dagar sedan att Claes Eriksson ska spela på min födelsedag (1 augusti) på Nösunds värdshus, som ligger någonstans på Orust. Tänk, att få hör honom spela och skoja på sin födelsedag. Det hade vart något det. Så nu sitter jag och "planerar" och kollar lite grejer. Jag gick in på värdshusets hemsida, och vad får jag se om inte en liten fin intervju med Claes. "Perfekt!" tänkte jag.. "Den ska upp på bloggen". Och se, här har ni den. Jag hoppas att den ska vara något glädjande och sprida lite ljus.

Ett stycke intervju med Claes

Mer än det här har jag nog inte att erbjuda i bloggväg. Ni får helt enkelt hålla till godo. Eller nu kom jag på det! Jag fick mitt definitiva besked om gymnasievalet idag, och jag kom in på mitt första val! Fast jag hade bara 10p till godo, men jag kom i alla fall in! Fy fan vad jag är glad!

Sådär, nu får ni hålla till godo tills mitt nästa blogginlägg. Detkommer nog inträffa runt den 30/6, för då ska jag kolla på Knut Agnred på Liseberg. Ha det så bra tills dess!

Uppdatering

För att uppdatera lite om vad som har hänt så var jag på Liseberg igår. Vi brukar alltid åka dit på midssomarafton, men eftersom det var riktigt dåligt väder då så åkte vi igår istället. Fast det var ju inte så mycket bättre väder igår i och för sig. Men, min syrra ville inte ge sig så vi åkte dit.
Precis när vi kom dit så regnade det inte men, så fort jag och min pappa (min syrra vill typ inte åka någonting) satte oss på den första attraktionen (Hanghai) började det regna. Bra tajming va? Annars så var det inget särskilt med den dagen. Ärligt talat så tror jag att jag har börjat tröttna lite på Liseberg. Det finns inte så himla många roliga saker att åka längre. Det finns kanske 4-5 saker som jag får en "kick" av. Balder är fortfarande himla härlig, men det är inte mycket mer än den.

Den dagen hände det inte så mycket mer. Vi vann en del. Jag vann två mjukisdjur, min morsa vann två rullar Center och två chipspåsar och man pappa vann en stor kartong med 2 kg Toblerone. Jag tror nog inte att det var så himla hälsosamt att vi vann allt det. Just det. Vi såg två kändisar också. Jag tror att jag såg Håkan Hellström annars var det hans hemliga tvilling. Sedan såg vi hockeyspelaren Jörgen Jönsson. Det var lite skoj.

Idag har det inte hänt någonting. Jag, min pappa och min syrra har fixat i ordning våran båt så att vi ska kunna lägga i den i havet snart. Hoppas att det blir en liten tur till helgen. annars sitter jag och bara väntar på att min LP ska anlända, för pappa betalade igår kväll. Jag hoppas verkligen att den kommer snart. Det kommer bli så himla skoj att få lyssna på den för första gången. Det kommer nog nästan att vara lite heligt ;)

Nej, nu får jag nog lägga av. Annars tycker väl ni att jag tar upp allt för mycket av er tid.

Nått Nytt!

Här är någonting för alla GAS-fans. En ganska ovanlig låt skulle jag vilja säga finns nu på Youtube. Den heter "Mortimers avsked" och var nog med på Galenskaparnas LP "Utanför slottet" från 1981. I alla fall, den här videosnutten är från när Anders Eriksson spelade på Taubescenen på Liseberg, 1 juni. Den är upplagd av Abbedabb. Men här får ni se, men framför allt höra, den här ganska ovanliga låten. Dessutom är det ett litet skojigt "försnack" ;)

Hurra!!!

Idag har varit en ganska tråkig dag. Jag har bara suttit framför datorn och inte gjort någonting. Men, nu på eftermiddagen har jag hållit koll på en auktion på Tradera beträffande en Bara Ben-LP. I sista sekunden la jag ett bud och vet ni? Jag vann auktionen!! Jag kan inte beskriva min känslor över att ha vunnit den!! Jag tror nog att jag håller på att gå upp i atomer! Jag är väldigt uppe i varv nu, och resten av familjen tycker att jag är rätt så konstig. Det var bara det jag skulle berätta. Jag är ägare till en Bara Ben-LP! :D

Glad Midsommar!

Glad midsommar på er allihopa! Idag skulle det blivit ett besök på Liseberg, men vädret ville något annat. Det blev en liten speldag istället. Först lite TV-spel och sedan lite brädspel med resten av familjen. Sedan har det inte hänt så mycket mer. Jag har kollat på en kass match hittills (Sverige - Italien). Vi får ju inte in en enda boll i mål. Så himla frustrerande. En ganska trist dag har det varit, och det är inget bra på TV sedan. Jag som trodde att det skulle bli en rolig dag på Liseberg. Vi åker nämligen dit varje midsommar. Inget "vanligt" midsommarfirande för mig inte.

Nu börjar det här inlägget lida mot sitt slut, hur det nu kan lida. Varför säger man så egentligen? Ett ganska korkat påhitt att säga att något lider mot sitt slut. Det är ju inte så att inlägget säger "Nu lider jag ju på riktigt" precis. Nej, nu är inlägget slut helt enkelt.

Gapskratt, eller?

Hittills har det varit en väldigt tråkig dag. Eftersom det igår var väldigt varm och härligt väder var det tvunget att regna idag, vilket jag inte alls tycker om. Dessutom är jag helt ensam, vilket såklart gör huset väldigt tyst och ödsligt. Det kan ju i och för sig vara väldigt skönt. Att man kan göra precis vad man vill, när man vill, hur man vill.

Det här har jag då utnyttjat på följande sätt: Suttit framför datorn och just nu tittar jag på Alla Ska Bada och sjunger med i sångerna. Det är någonting som jag inte hade kunnat gör om någon annan var här hemma. Då hade jag med en gång blivit helt utskrattad, eller i alla fall av min syrra. Hon tycker nämligen att det är väldigt lustigt att jag nästan kan sjunga med i varenda sång med GAS, och hon tycker dessutom att jag är väldigt jobbig när jag ska kolla/lyssna på GAS var och varannan dag. Men om jag har en kompis hemma och skulle tittat på GAS och sjungit med då skulle dom bara tyckt att det var kul, men lite konstigt också såklart. Men jag har märkt en sak under alla de här ensamma timmarna som jag har tittat på GAS. GAS är någonting som man ska "uppleva" tillsammans med någon. Det kanske låter väldigt luddigt, men jag tycker att det är mycket roligare att titta på GAS tillsammans med någon. Jag skrattar mycket mer när jag tittar med någon. Jag är en sådan person som oftast skrattar "inombords". Alltså, jag visar inte att jag skrattar menar jag (ger ifrån mig ljud, drar på munnen etc.). Men, det gör jag när jag tittar med någon. Visar att jag skrattar alltså. Jag "visar" också att jag skrattar om det är någonting som är live, när jag upplever det där och då. T.ex. när jag var på CC så gapskrattade jag ett flertal gånger, vilket jag nog inte hade gjort om den hade gått på TV.

Det har min syrra reagerat på. Jag kanske sitter och tittar på Macken för femtioelfte gången. Jag tycker att den är väldigt rolig, men jag skrattar inte. Då säger ofta min syrra "Varför kollar du på den? Du skrattar ju inte ens?". Men det gör jag, inombords.

Fy, nu får jag det att låta som om jag är något konstigt psykfall av något slag. Men nu över till något annat, för nu är Alla Ska Bada precis slut och nu hade jag tänkt träna lite på mitt Wii Fit. Det är faktiskt jättekul och faktiskt lite jobbigt, om man väljer rätt. Japp, nu får det bli lite "träning" så att jag inte helt förslappar mig och blir till en soffpotatis.

Grattis, grattis!

Idag ska vi säga grattis till Kerstin Granlund! Man ska ju inte prata om kvinnors ålder, så därför säger vi bara:

Grattis på födelsedagen och jag hoppas att det blir en bra dag!

Det är Murphys lag

Idag slog jag på stort och stack in till stan en stund. Varför vet jag inte. Antagligen hade jag inget bättre för mig. Men så vidare roligt var det inte. Jag gick omkring där en stund, kollade på kläder ungefär 5 min (mitt klädintresse är som sagt inte stort alls), tittade på lite skivor. Jag hade tänkt åka till en skivaffär på Andra Långgatan som säljer gamla LP-skivor, men den resan blev aldrig av. En annan resa som dock blev av var en till Lorensbergsteatern, som var helt onödig. Jag gick en bra bit (enligt mig) från Drottningtorget, enda till Lorensbergsteatern. Det är rätt så långt enligt mig. När man går där uppför Avenyn så känns den längre än vad den är. Väldigt irriterande.

Nå, var va jag? Jo, när jag då kommer fram till teatern så tycker jag att den ser väldigt stängd ut. Då gick jag upp för trappan såg en liten lapp på dörren, som satt där istället för öppettiderna. Tydligen så har de "semesterstängt" och öppnar 17 augusti igen. Hemskt frustrerande att ha behövt gå enda ditt till ingen nytta, och sedan behöva gå hela vägen tillbaka utan en fin liten DVD i näven som gör stegen lättare. Bara för att jävlas med mig (antagligen) så slog alla stoppljus om till rött när jag kom. Dessutom lyste solen något fruktansvärt. Men, till slut så kom jag hem, enbart för att se att MSN vill krångla och inte logga in.

Det har nog inte riktigt varit min dag idag. Men en så länge är det varm och soligt ute i alla fall. Fattas bara att det ska börja renga nu när jag ska sätta mig och läsa. Då tror jag nog att jag får fnatt. Jag undrar om Murphys lag har någonting med den här dagen att göra?

100!

Det här är det 100 inlägget på den här bloggen! Hurra! Även om det har tagit ganska lång tid så är det ju ändå 100 inlägg. Det tycker jag att vi firar lite extra med en riktigt fin film, eller nej förresten. Vi tar en "trumvirvel". Det kommer säkert pigga upp.

För övrigt är det vackert väder i Göteborg.

Surprise!

Som sagt så var det skolavslutning för mig i onsdags, och efter varje avslutning brukar jag och min syster få varsin liten present. Men, eftersom jag gick ut 9:an i år så skulle jag få något lite större. Oturligt nog, så var den tydligen försenad. Jag fick den dagen efteråt istället, och jag fick följa med och köpa den. Gissa vad det var? En laptop! Något så stort hade jag faktiskt aldrig väntat mig. Jag är överlycklig! Jag har gått runt ett bra tag och tänkt att jag borde köpa mig en egen dator, så att jag kan lägga in en massa filmer och bilder så att jag kan redigera lite film m.m. Och nu fick jag en. Haha! Jag sitter typ med den 24/7, och nej. Jag är inte beroende av den. Jag älskar den bara onyttigt mycket :D

Doobidoo

Haha! Äntligen lite kultur i rutan, som man kan säga. Lagen till Doobidoo
är klara och det blir hela två tillfällen som man får boka in (fråga mig inte när). Det är nämligen så att vid ett tillfälle är Per Fritzell med och vid ett annat är Knut Agnred med. Sketsköj!

Claes Eriksson i Allsång på Skansen

För ett litet tag sedan fick jag reda på att Claes ska vara med i Allsång på Skansen. Det är allt på tiden. Så nu tycker jag att alla ska boka in 7 Juli i almanackan, så att ni inte missar det!

Hej då min klass!

Igår var det skolavslutning för mig, och jag slutade 9:an! Det var väldigt sorgligt på ett sätt, men samtidigt väldigt härligt. Det är ju alltid härligt att få sommarlov, men jag har gått med samma klass och på samma skolan sedan jag var 5 år. Alltså, mer än halva klassen har jag känt i nästan hela mitt liv. Det är helt sjukt...Jag kommer sakna dom så sjukt mycket! Men nu över till vad som hände igår.

Det var samling i klassrummen kl 8:30 och sedan bar det av till tennishallen bredvid, där själva avslutningen skedde kl 9. Först skulle alla yngre stadier sjunga och sedan var det dags för "lärarnas sång" (lärarna gör varje år en sång om året som har gått). Efter det kom (trummvirvel) sången om oss 9:or, vilken lärarna också skriver och framför. Det är en sak som jag har varit spänd över länge, om vad det hade tänkt sjunga om mig. Jag fick textraden "Fröken Eek (mitt efternamn) facineras av GAS och Bond". Det värmde gött ska jag ta och säga. Sedan kom det som nog alla 9:or hade längtat efter, att få gå upp på scen och ta emot publikens "jubel".

Om jag skriver mer om vad som hände så kommer jag nog att bryta ihop, vilket jag var nära att göra säker 10 gånger under dagens gång. Men, det vi gjorde på skolan sedan var att vi tackades av, åt en fin liten lunch, sa hej då till många av våra lärare och tittade på en liten film som lärarna hade klippt ihop, om alla åren som vi har gått på skolan. Det var både filmklipp och bilder på mig från när jag var pytteliten, vilket var rätt så pinsamt. Men, den var jätterolig att titta på och det blev väldigt ledsamt i slutet. Det var ett litet bildcollage till en väldigt fin, långsam version av New York, New York. De var det fruktansvärt nära att jag totalt bröt ihop.

Efter filmen så blev det en liten "kramring" där vi kramade alla hej då. Sedan var det bara att ringa efter skjuts, och om jag inte hade gjort det hade jag nog aldrig kommit därifrån. Jag vill verkligen int lämna den här klassen, för den är så himla härlig!

Som tur var så träffades 10 (vi är, eller ska jag säga var, 18 i klassen) av oss hemma hos en. Vi hade det jättemysigt och trevligt och pratade, lekte en lek och kollade på film. Jag hoppas att det blir mer "återträffar", annars vet jag inte var jag gör.

Men nu måste jag nog lägga ner skrivandet för stunden, om inte mitt tangentbord ska bli vattenskadat. Men, jag måste säga att gårdagen var en härlig dag på många sätt och vis!